do you remember me? kapitel 108

- Hur går det?
Sa Justin och gick fram till mig och hjälpte mig upp..
- ha.. ha kul Justin!
Sa jag och slog honom nätt på armen..
Justin gick fram till mig och kysste mig nätt och sa sedan:
- älskling?
Jag kollade nyfiket på honom och svarade:
- ja Justin?

- vem ska vara gudföräldrar?
Jag kollade honom i ögonen och sa sedan:
- gud.. det har jag inte ens tänkt på...
Justin skrattade till lite så söt och sa sedan:
- det har jag..

Jag skrattade och sa:
- jasså, vem har du som förslag då?
Justin gick fram till mig och kramade om mig och sa sedan:
- eh... jag tänkte att Catilin och Chaz för Lupita..
Ja våra barn ska heta det vi hade bestämt natten efter Justin friat till mig..
och ja vi har fått reda på könen..
Perfekt Justin!!
- Och sen till Adrian kan Ryan och..
Justin tvekade ett tag och jag kollade underligt på honom..
- Och?
Sa jag lite otåligt..
- Emilia..
När Justin sa hennes namn vreds mitt hjärta ut och in..
Det gjorde så ont.. det går verkligen inte att beskriva..
- För att hedra henne..
Fortsatte sedan Justin..
Jag sa inget utan bara kramade om Justin hårt och grät i hans famn..
- Det är perfekt älskling!
Stammade jag fram mellan mina snyftningar...
Justin stod och höll om mig i ungefär en kvart, sedan var vi tvunga att fixa oss för snart kommer Justins släkt..
Jag tog på mig en söt sommar klänning..

Jag och Justin hade varit ute och shoppat lite kläder till mig nu när jag är tre gånger större..
Sedan sminkade jag mig lätt och gick sedan ner till mamma för att hjälpa till..
- Vad fin du är älskling!
Sa mamma och pussade mig på kinden.
Jag skrattade och sa:
- Och hungrig!
Mamma skrattade och gav mig en macka som vi hade som snacks..
Jag tackade och gick sedan ut på altanen för att hjälpa till att plocka ut..
En timme senare satt vi alla vid matbordet och åt...
Alla hade sagt att jag var fin och att dom såg fram emot att få tvillingar i släkten och allt sånt..
Jag som var så otroligt hungrig åt som en gris, Justin satt brevid mig och kollade på mig..
Han skrattade då och då när jag tog mer mat..

- Justin, skratta du! men jag blir aldrig mätt!
Justin började nu skratta ännu mer och jag låtsades vara sur..
- Aw min lilla älskling!
Sa Justin och böjde sig sedan ner till min mage och la sin hand på min mage och pussade den sedan:
- och mina små älsklingar... pappa älskar er! och er vackra mamma!
Jag log och sa:
- och er mamma älskar er alla tre!
Justin skrattade och reste sig sedan upp och kysste mig nätt..
- Du är den bästa!
Viskade han i mitt öra och jag rös..
- Och du är den underbaraste!
Viskade jag tillbaka och kysste sedan honom igen..

Hela dagen rullade på och tillslut var den äntligen slut!
Jag gick upp för trappan med tunga steg, det kändes som en evighet!
- Behöver tant hjälp?
Hörde jag Justins röst säga bakom mig.
- haha.. jättekul!
Sa jag och skrattade lite nätt, utan att vända mig om..
Jag fortsatt att gå och hörde ganska snart Justins gulliga flin bakom mig..
Jag fortsatt att gå och när jag var ungefär 5 steg ifrån toppen kände jag ett par armar runt mig..
Dom tog tag om min mage och smekte den lätt, sedan kände jag ett par läppar på min nacke..
Jag rös och log..
- Justin?
Sa jag och log ännu större..
- Ja mi dragi?
- har jag sagt att jag älskar dig?
Jag kände hur Justin log emot min nacke och kysste mig sedan nätt innan han svarade:
- har jag sagt att du är världens vackraste?
Jag log ännu större och gick sedan upp dom sista 5 stegen på trappan..
- härligt älskling! du klarade det!
Sa Justin och gick emot mig för att kyssa mig..
Jag log och kysste honom sedan, men denna gången var det inte nätt..
Den blev mer och mer passionerad och tillslut kände jag Justins tunga massera min, jag log samtidigt som vi strulade.. jag började backa och Justin gick efter, vi öppnade dörren till vårt rum och backade sedan in i något..
- Aj som fan!
Sa jag samtidigt som vi kysstes..
- oj shit! hur gick det!?
Sa Justin väldigt stressat..
- ta det lugnt älskling, jag lever!
Justin log lättat och kysste sedan mig igen..
Denna gången började vi backa till sängen, Justin la mig väldigt försiktigt ner i sängen och la sig sedan brevid mig..
- Jag vill ha dig nu!
Sa jag lite lågt..
Justin kollade sexigt på mig

och sa sedan:
- Men jag vill inte skada dig, eller mina älsklingar..
Sa Justin
Jag log åt hur gullig han var och sa sedan:
- jag lovar att säga till om det gör ont älskling..
Justin log och drog sedan av mina kläder extremt försiktigt..
Sedan drog jag av hans kläder medans jag kysste honom..
Sedan stoppade han in den och jag stönade ganska högt.. jag har verkligen saknat den härliga känslan..
Justin började köra snabbare men var endå extremt försiktigt... båda stönade ganska högt och efter ett tag kom jag, bara några sekunder senare kom Justin..
Jag andades tungt samtidigt som jag log och sa:
- där ser du.. det var underbart
Justin vände sig mot mig och sa:
- Ja, jag har verkligen saknat den känslan..
Jag log och somnade nästan direkt efter..
En perfekt kväll som jag länge kommer minnas..


kommer mera sen, puss:)
5 komentarer :)

ang. kap 108

komigen nu, bara 2 komentarer till:)
ni klarar det.. imrn kommer många kap, sååå fortsätt att komentera..
luv u guys... /fanny

do you remember me? kapitel 107

Jag kollade på Justin och såg att han redan hade beställt och servitrösen gick iväg.
- Så..
började Justin, men jag avbröt honom..
- Justin?
- Ja?
Svarade han och kollade på mig med en viss förhoppning i sina ögon.


http://www.youtube.com/watch?v=Cd3E-zTkHp0
lyssna samtidigt...
- jag vill inte höra dina bortförklaringar, du kysste henne och jag såg det.. det finns inget att förklara..
men vi måste iallafall vara vänner och inte bråka framför våra barn, så det ända jag begär av dig är att bara finnas för mig, du får gärna ha ett förhållande med Selena, men just nu väntar jag barn Justin.. du har tydligen inte insett allvaret i detta..
När jag avslutade meningen kollade jag bort för att Justin inte skulle se att jag grät, det gjorde verkligen jätteont i mig att säga det, och jag vill verkligen inte att han ska ha ett förhållande med hon jävla Selena, men varför skulle han bry sig om min åsikt..
Det var tyst i ungefär 3 minuter och jag tog mig modet till att kolla på Justin.
Han bara satt där och stirrade på mig precis som jag hade berättat att han skulle dö eller något..

- Zoé det är med dig jag vill vara!
- Justin jag vill inte höra, går jag och kysser andra killar? nej..
Justins min ändrades till en mer ledsen blick..

Han kollade ner och bet sig i läppen för att inte började gråta det såg man..

Jag tycker faktiskt lite synd om honom, hur jag nu kunde göra det..
- Jag älskar dig ju..
Sa Justin och nu kunde han inte hålla sig, han grät..
Han satt sin arm på bordet och satt sedan handen för hans ansikte..

Jag klarade inte av det så jag tog min väska och gick sedan därifrån med tårar rinnande ner ifrån mina kinder...
Hur fan ska detta sluta?
Gud snälla hjälp mig, jag hoppade in i min bil och körde, jag bara körde.. jag behövde komma ifrån härifrån.
När jag stannade bilen var jag på en strand.. jag hoppade ur bilen och gick fram till vattnet..
när jag insåg vilken strand jag var på brast jag ut i gråt..
Jag slängde mig på marken och bara grät..

Justins perspektiv:
När Zoé sa dom orden kändes det som att hon stack en kniv rakt i mitt hjärta.. hon hade rätt.. det visste jag..
men det får bara inte vara slutet nu, jag älskar henne som jag aldrig älskat någon..
Jag kunde verkligen inte hålla mina tårar inne längre, jag grät och var hjälplös..
Helt plötsligt reste sig Zoé, tog sin väska och gick sedan därifrån..
Jag kollade efter henne och såg i en snabb vinkel att hon grät..
Jag reste mig sedan upp, la pengar på bordet och gick sedan ut till min bil..
Såklart var det fullt med pappz och fans, jag ignorerade dom även fast jag visste att dom förtjänade mer..
Jag hoppade in i bilen och körde sedan mot min intervju som jag var tvungen att göra..
Jag måste berätta för alla... dom förtjänar det, mer än något annat!
Väl framme blev jag bemött av fans och pappz, här också!
Jag skrek lite autografer och tog foton sedan gick jag in för att bli fixad..
Slutresultatet blev detta:

- Och vi är i sändning om 3
- 2
- 1
Jag log mot kameran och intervjuarn presenterade mig och publiken började skrika som vanligt.
Jag sa hej och log emot alla fans i publiken..
Intervjun rullade på tills vi kom till den delen som jag hade varit nervös över..
mina barn..
- Så Justin, det har ryktats om att du ska bli pappa?
- Ja, det har det..
- Är det sant då?
Jag kände hur stämningen steg i hela rummet och jag tog ett djupt andetag och sa sedan:
- ja det är sant, jag ska få tvillingar..
- wow!
Sa intervjuarn och alla i publiken skrek som aldrig förr..
- Så hur känns det Justin, att bli pappa?
- Det ska bli jättespännande.. verkligen.. jag älskar ju Zoé mer än allt annat så allt är perfekt!
- Jadu det syns.. men det har också ryktats om att ni bråkade idag, precis innan du kom hit.. stämmer det?
Jag suckade och tänkte, fan!
- Ja det stämmer, jag menar vi är båda nervösa och spända och känslorna är starka. Men som sagt Zoé är den enda för mig...
- Jasså..
Sa intervjuarn och log emot mig..
Resten av intervjun rullade på bra vilket var skönt!
När jag kom ut och satt i min bil tog jag upp min mobil, just då ringde Zoé?
Nej fan, nu vill hon göra slut!
Jag svarade väldigt nervöst:
- hej Zoé..
- JUSTIN!!

Zoés perspektiv:
Det var stranden där jag hade varit på Emilias dödsdag..
Jag bara låg på stranden som ett övergivet barn och grät..
Efter en halvtimme var mina tårar slut så jag reste mig och gick en lång runda runt stranden, bara för att tänka..
Jag kände mig helt tom och ensam..
Efter ungefär en timme gick jag tillbaka till bilen och körde hem, väl hemma var det tomt, jag slängde mig på sängen och startade tv:n... Just då började Justins intervju och mina ögon tvingade sig till tv-skärmen..
Han är så jävla snygg!

Jag lyssnade väldigt intensivt på vad han sa..
precis när jag tänkte stänga av tv:n eftersom jag tröttnade kom dom in på ämnet jag hade väntat på..
- Så Justin, det har ryktats om att du ska bli pappa?
- Ja, det har det..
Svarade Justin lite nervöst..
- Är det sant då?
Jag såg hur Justin tog ett djupt andetag och sa sedan:
- ja det är sant, jag ska få tvillingar..
- wow!
- Så hur känns det Justin, att bli pappa?
- Det ska bli jättespännande.. verkligen.. jag älskar ju Zoé mer än allt annat så allt är perfekt!
- Jadu det syns.. men det har också ryktats om att ni bråkade idag, precis innan du kom hit.. stämmer det?
- Ja det stämmer, jag menar vi är båda nervösa och spända och känslorna är starka. Men som sagt Zoé är den enda för mig...
- Jasså..
Jag hörde inte vad dom sa under resten av intervjun för jag var helt inne i vad Justin precis sagt..
Jag kanske tog i lite.. han säger ju att han älskar mig..
Jag tog snabbt fram min mobil och ringde Justin..
Justin svarade ganska snabbt och han lät väldigt ledsen..
- - hej Zoé..
- JUSTIN!!
Skrek jag som svar..
- Zoé förlåt du måste lys..
Mer hann han inte säga för jag avbröt honom..
- Justin det är jag som ska säga förlåt! Jag älskar dig jag tog i jag vet!
Det blev knäpp tyst i luren och jag väntade på svar ifrån Justin, han kanske har ändrat sig...
- Zoé kom hem nu, jag väntar! älskar dig
Sedan klickade han mig..
jaha.. jag är ju redan hemma så jag gick in i köket för att fixa någon fika till oss..
jag är hungrig hela tiden nu!!
Jag öppnade kylen och tog fram en cola flaska och gick sedan fram till bröd korgen där Kroatiska kakor låg, dom är dom godaste som finns!

Precis när jag blev klar hörde jag hur Justin smällde igen hans bildörr och gick sedan upp på uppfarten, jag öppnade dörren och sprang fram till honom.. Han öppnade sin famn och jag hoppade upp i den..
Justin snurrade runt mig och kramade om mig så tryggt..
Sedan släppte han ner mig och kollade på mig, sedan kysste han mig, jag besvarade kyssen..

När kyssen var avslutade log Justin mot mig och viskade sedan:
- i ... love ... you ... now... and ... for...ever..
Jag rös i hela kroppen och kysste honom åter igen, sedan gick vi in.. som en familj...

5 månader senare...
- Justin!!!
Justin kom inspringandes med världens fart..
- nej älskling, jag ska inte föda
Sa jag och log..
Justin skrattade lättat och sa sedan:
- så vad är det hjärtat?
- Idag kommer Jeremy och din mormor & morfar..
- Visst fan!
Sa Justin och sprang in i badrummet, jag skrattade åt honom och försökte sedan resta mig upp, jag är tre gånger så stor nu som jag brukar vara vilket betydde att jag är ännu klumpigare än innan.
Justin kom tillbaka i rummet och brast ut i skratt...

- Vad?
Sa jag samtidigt som jag log..
- Hur går det?
Sa Justin och gick fram till mig och hjälpte mig upp..
- ha.. ha kul Justin!
Sa jag och slog honom nätt på armen..
Justin gick fram till mig och kysste mig nätt och sa sedan:
- älskling?
Jag kollade nyfiket på honom och svarade:
- ja Justin?


opah! ett JÄÄÄÄÄTTElångt kap:)
10 komentarer för mera :)

ang. kap 107

okej, eftersom jag är så OTROLIGT snäll så får ni kap 107 även fast jag inte har fått 7 komentarer..
men somsagt jag är snäll idag:)
puss fanny:)

do you remember me? kapitel 106

Sa jag och då började också morfar skrika... efter ungefär 5 minuters dans satt vi oss ned och då kom dom miljoner frågor som jag väntat på..
- vilket kön, vad ska dom heta, och massa sånt..
Wow detta kommer bli en lång kväll...


Justins perspektiv:
Jag somnade nästan direkt eftersom jag vaknade av att mamma skakade om mig..
- Justin?
Jag öppnade sakta ögonen men stängde dom snabbt igen..
ljuset som kom in i mina ögon gjorde att jag fick huvudvärk.
Jag drog täcket över mitt huvud men mamma drog snabbt av det igen..
- Justin!
Sa hon för andre gången med en starkare röst..
- ja?!
Sa jag lite besvärat.
- Du har intervju snart..
Juste! jag suckade tungt och gick sedan upp, jag gick raka vägen in i badrummet för att duscha..
Väl inne i duschen kom jag att tänka på gårdagen... fan!
Jag skyndade mig ut ur duschen och sprang sedan fram till min mobil..
jag gick in på kontakter och tryckte på " minfru "
Sedan tryckte jag på " ring " knappen..
- svara, svara,svara... svara!
Sa jag tyst för mig själv..
Efter ungefår 8 signaler svarade hon nyvaket..
- ja?
- ZOÉ!
- vem är det?
- det är jag, lägg inte på! jag måste få förklara..
- ja, kom till cafeét om en halvtimme..
Sedan klickade hon mig..
Det gick ju endå ganska bra? eller?
Jag kollade på klockan.. okej jag ska ha intervju klockan 2 och klockan var halv 12 nu så jag hann.
Jag sprang fram till min garderob för att välja kläder..
20 minuter senare stod jag i hallen klar för avgång.

Undra hur detta kommer sluta...
Jag måste iallafall få tillbaka henne, det är en sak som är säkert...

Zoés perspektiv:
Jag blev väckt av att min mobil ringde..
Jag öppnade sakta ögonen och såg mig om, sedan tog jag upp mobilen utan att kolla vem det var..
jag tryckte på " svara " knappen..
Sedan sa jag urvaket:
- ja?
- ZOÉ!
- vem är det?
- det är jag, lägg inte på! jag måste få förklara..
- ja, kom till cafeét om en halvtimme..
Sedan klickade jag honom, han måste få förklara..
Även om vi inte blir ett par måste vi hålla ihop, för våra barns skull..
Hur mycket jag än älskar honom så klarar jag inte att vara i ett förhållande med honom, han är inte mogen för det än.. det märks på låååånga vägar...
Helt plötsligt kom jag på att jag skulle vara där om en halvtimme, jag flög upp ur sängen och sprang in i badrummet för att dusha, sedan sprang jag fram till min lilla garderob jag har här..
20 min senare stod jag i hallen klar för avgång..

Jag hoppade in i min bil och körde sedan sakta till cafeét som vi skulle träffas på..
När jag körde in på parkeringen såg jag Justins bil direkt, fan han är redan här, och SÅKLART var det fullsmokat med fans och pappz.. hur orkar dom!?
Jag hoppade osäkert ur min bil och gick sedan med snabba steg in i cafeét men blev såklart upptäckt..
- ZOÉ! ÄR DU GRAVID!
- ZOÉ?!!
- ZOÉ!!??????????
Jag bara ignorerade dom, väl inne på cafeét såg jag Justin sitta i ett bås, jag gick sakta dit och när han fick se mig kröp hans vackra leénde fram på hans läppar..

Jag höll minen genom att inte leé tillbaka, jag satt mig försiktigt ner bredvid honom och servitrösen kom in..
- ono što je dopušteno biti?(vad får det lov att vara?)
- frappino hvala ( en frapino tack )

- nešto više?(något mer?)
- Ne hvala, to je dobro tako( nej tack, det är bra så..)
Jag kollade på Justin och såg att han redan hade beställt och servitrösen gick iväg.
- Så..
började Justin, men jag avbröt honom..
- Justin?
- Ja?
Svarade han och kollade på mig med en viss förhoppning i sina ögon.



fanny is back.... :)
7 komentarer :)

förlåt..

anledningen till att det inte kommit ut ett nytt kap är för att jag har suttit på akuten ända tills nu...
jag har först suttit och väntat på akuten i 3 timmar, sedan har jag suttit på kvinnoklinken i en halvtimme och jag ska dit kl 08.00 imrn, vilket betyder att jag inte orkar eller kan skriva kap idag... kanske imrn..
hoppas ni förstår..

do you remember me? kapitel 105

- Vad sa du?
Stammade jag fram..
- Med tvillingar..
Jag la mitt ansikte i mina händer och började gråta..
Jag har lämnat min älskling, med mina älskade barn..


Zoés perspektiv:
När jag var hemma så sprang jag upp på mitt rum för att packa..
Jag öppnade dörren till min " walk in closet " och steg sedan in..
- troser...bh..kläder...strumpor...
Sa jag för mig själv..
Jag packade i ungefär en halvtimme sedan hörde jag mamma skrika från nedanvåningen.
- Älskling? är du klar?
Jag kollade mig i speglen en sista gång och gick sedan ner till mamma som stod färdig för avgång.
Vi släpade ut våra väskor till bilen, startade och körde sedan iväg..
Det ska verkligen bli skönt att träffa Baka&Deda, jag har saknat dom och dom kommer bli så glada när dom hör att jag är gravid.. med tvillingar dessutom.
När vi 15 minuter senare stannade utanför deras hus så öppnade jag bildörren och sprang sedan in till dom.
- BAKA!
Skrek jag när jag fick syn på min mormor..
- dragi! (Älskling!)
Svarade baka i samma ton och öppnade sin famn.
Jag sprang fram till henne och hoppade upp hennes famn.
- Bok moj dragi
- Bok baka
Vi blev avbrutna av att mamma kom in och sa:
- Hejsan!
Baka släppte mig och sprang fram till henne..

Justins perspektiv:
- såja älskling, det löser sig ska du se..
Jag log mot mamma och sa sedan:
- Jag kanske borde ringa mormor&morfar och berätta?
- Ja, och din pappa..
Jag log och tog sedan upp min mobil.

samtalet med pappa:
- hej älskling!
- hej pappa..
- hur mår du?
- sådär...
- vadå då?
- jag gjorde en dum sak..
- vad justin?
- jag kysste Selena, igen!
- varför gjorde du det, gillar du henne?
- nej, det gör jag inte. Jag älskar Zoé
- men varför gjorde du det då?
- jag vet inte...
- amen Justin.. det svaret räcker inte längre...
- jag vet pappa, jag vet.. men du?
- yes my son?
- jag har en viktig sak att berätta..
- vadå?
- ja-jag.. ska få barn...
- va?!
- jag ska bli pappa !!!
- VA?!
Jag hörde hur glädjen spred sig i hans röst och jag log..
- med tvillingar!
- Nämen mitt älskade hjärta.. jag kan inte fatta att min lilla son ska bli pappa..
Jag log och sedan bestämde vi ett datum då dom skulle komma hit..
Sedan sa vi hejdå och la på.. Jag tog ett djup andetag och sa sedan:
- en avklarad.
Jag ringde min mormor och hon svarade nästan direkt..
Samtalet:
- Hej mitt älskade barnbarn..
- Hej min älskade mormor..
- Så hur är det ?
- Jodå det rullar på men det är en viktig sak jag måste berätta...
- Vadå Justin?
- Jo.. de-det är såhär.. att jag ska få..
Jag avslutade meningen, det var mycket jobbigare att berätta för mormor än för pappa, vet inte varför..
- jag ska få barn...
- VA?!!!!
Skrek mormor vääääldigt högt..
- jag ska bli pappa mormor..
- men hur?
Sa mormor väldigt förvånat..
- Zoé..
Det blev tyst i luren för ungefär 2 minuter och jag kunde nästan inte andas så nervös jag var..
- du går i din mors fotspår..
Jag hörde hur besviken mormor lät..
- förlåt mormor, jag vet...
Jag kände hur gråten steg i halsen och jag svalde hårt för att inte börja gråta.
- Justin, det är inget att säga förlåt för...
Jag svarade inte utan var bara tyst..
- Men Justin?
Sa mormor efter ett tag.
- Ja?
- Vi kommer till Kroatien om 2 veckor så får vi veta mer detaljer..
- Okej, jag älskar dig! hälsa morfar att jag älskar honom också!
- och vi älskar dig mitt hjärtat..
" klick "
Jag suckade tungt och la mig sedan ner i sängen, jag behövde verkligen samla mig nu..

Zoés perspektiv:
Jag sprang vidare i huset för att leta efter deda... men hittade honom inte..
- Baka gdje je djed? ( mormor vart är morfar?)
- on je spavao ( han ligger och sover )
Jag sprang mot sovrummet och öppnade sakta dörren, och där låg han..
min finaste deda.. som alltid funnits för mig..
Jag gick sakta in i rummet och hoppade på honom.
- DEDA!!
Skrek jag och deda satt sig upp i sängen och kollade sig omkring precis som han trodde att det var krig..
Sedan såg han mig och hans blick mjuknade..
- Dragi!
Sa han och kramade sedan om mig...´
( jag skriver på svenska nu, men dom snackar på Kroatiska )
- Morfar kom ner jag har en sak jag måste berätta för dig och mormor..
- Jag kommer...
Jag gick ner så länge och när jag kom in i köket satt mamma och mormor vid köksbordet.. och mormor hade SÅKLART ställt fram fika, som alltid..
- lever din morfar eller?
Sa mormor och skrattade..
- Jadå!
Sa jag och log, sedan satt jag mig ner på min plats..
- Så älskling? hur har du haft det?
Sa mormor och log mot mig..
- Underbart.. livet rullar på...
Sa jag och kollade på mamma som kollade väldigt stolt på mig.
Precis när mormor skulle öppna sin mun för att säga något sa morfar:
- Amen hej mitt älskade barn..
Mamma kollade upp och sprang sedan fram till honom..
- hej pappa!
Dom släppte sedan taget om varandra, morfar gick och satt sig sedan började jag:
- ja det är en viktig sak jag har att berätta för er..
Både mormor och morfar blev väldigt intresserade som alltid och sedan fortsatte jag:
- det är såhär att jag och mamma har precis varit på sjukhuset för att..
Jag tog ett djupt andetag och mormor sträckte sig över bordet och tog tag i min hand och sa:
- för att?
Jag kollade på henne och log och sa sedan:
- för att kolla om jag var gravid..
Mormor blev väldigt förvånad medans morfar inte verkade förstå vad jag precis sa..
- jag är gravid..
Sa jag och kollade nu ner i bordet..
Allt blev tyst och det kändes som en evighet.. men i själva värket var det bara tyst i ungefär 3 minuter.
Sedan flög mormor upp ur stolen och började dansa runt samtidigt som hon skrek:
- WIEEEEEEEE, MITT BARNBARN SKA FÅÅ BARN!!!
Jag vågade nu kolla upp och brast ut i skratt när jag såg henne..
Morfar reste sig och började dansa med henne..
Alla skrattade nu och jag och mamma började också dansa med..
- Jag ska ha tvillingar..
Sa jag och då började också morfar skrika... efter ungefär 5 minuters dans satt vi oss ned och då kom dom miljoner frågor som jag väntat på..
- vilket kön, vad ska dom heta, och massa sånt..
Wow detta kommer bli en lång kväll...

kort jag vet, men det kommer längre ikv om jag får 7 komentarer!
pusshej :)

?

okej alla ni som har komenterat på " peace " inlägget, alltså kap 104 kom ut precis efter?
jag kämpar som ett djur för att ni ska få läsa, jag blev sjuk så jag kunde inte skriva igår för jag mådde rkt illa..
men jag kan säga det nu att jag får ingen lust att skriva om ni ska vara så negativa..:(
menmen... jag skriver kap 105 nu.. och om ni komenterar fint så får ni 106 & 107 IDAG!
/ fanny

peace:)

hejsan alla mina FINA läsare, jag har fixat internet och data så jag kan skriva till er...
visst är jag bäst :)
haha så vänta bara så kommer kap 104 inom kort..
puss och kram fanny(L)

do you remember me? kapitel 103

Jag kände hur mitt hjärta gick i 190 nu...
- vi har sett fått svar på testet och det vissade att du Zoé..
Mer hann jag inte höra innan något knackade på fönstret, jag reste Zoé och gick bort till fönstret..
Jag drog bort gardinen och där stod ingen mindre än...

- Selena?!
Utbrast jag..
- Vafan gör hon här?
Röt Zoé.
Jag vände mig om så jag såg Zoé och sa:
- ingen aning...
Jag vände mig emot fönstret igen och Selena pekade mot bakdörren, jag nickade och sprang sedan ut ur rummet för att öppna för henne...
- Hej älskling..
Sa Selena och kramade om mig..
- Hej, vad gör du här?
Sa jag lite kallt..
- Jag tänkte att jag kunde få vara med att ta emot beskedet för jag är ju nästan din flickvän... right?
Jag kollade konstigt på Selena..

Och sa sedan:
- Nej Selena, jag är tillsammans med Zoé..
Selena kollade förskräckt på mig och sa sedan:
- Men Justin, vi som hade det så härligt tillsammans, jag vet att du saknar mig..
Hon hade rätt jag saknade faktiskt henne, men jag älskar endå Zoé mer..
- Selena lägg av..
Selena gick närmre mig och sa:
- Jag ser det i dina ögon Justin..
Nu stod Selena bara några centimetrar ifrån mig, jag kollade henne i ögonen och såg att hon blundade..
Jag anade vad som skulle hända, hon tänkte kyssa mig.. men jag gjorde inget åt det utan lät henne kyssa mig för i nästa sekund nuddade hennes läppar mina..
Jag hörde hur en dörr smälldes igen...
Jag kollade bak och såg att det var dörren till Dr. Simicic...
- HELVETE!!!
Skrek jag...

Zoés perspektiv:
Vafan gör Selena här? tänkte jag för mig själv när Justin sprang ut ur rummet, jag följde tyst efter och såg att dom stod och snackade, jag gick lite närmre och hörde tillslut vad som sa:
- Hej älskling..
Sa Selena och kramade om Justin..
- Hej, vad gör du här?
Sa Justin ganska kallt..
- Jag tänkte att jag kunde få vara med att ta emot beskedet för jag är ju nästan din flickvän... right?
WHAT!? Vadå flickvän.. vafan har jag missat..
omg säg inte att Justi...
Mer hann jag inte tänka för i nästa sekund stod dom och kysstes och Justin gjorde inget åt det..
Han blundade!!!
Jag kände hur kniven skar i mitt hjärta, luften inom mig gick ur och tårarna brände i ögonlocken..
Jag tog tag i dörrhandtaget och drog sedan igen dörren..
Dr. Simicic kollade konstigt på mig och sa sedan:
- Ska jag fortsätta eller?
Jag nickade lite tyst och sedan började hon:
- Ja resultatet visade på att du Zoé är gravid.. i tredje månaden..
Jag kände hur glädjen spreds inom mig och tog död på all sorg som Justin hade orsakat...
Jag sprang fram till Dr. Simicic och kramade om henne..
- haha lilla hjärtat! Vill du att vi gör ett ultraljud?
Jag hoppade till av glädje och småskrek:
- Jaaaa!
- Haha okej, följ med här då...
- Ja vänta jag ska bara ringa mamma...
Jag hade nu börjat prata kroatiska med Dr. Simicic eftersom vi hade snackat engelska innan så Justin skulle förstå..
- da to učiniti ( ja gör det )
Jag log och gick sedan in på toaletten med mobilen i högsta hugg..
Jag gick in på kontaktlistan och tryckte på " mammii "
Sedan tryckte jag på " ring "
- ZOÉ!!
Skrek mamma i luren..
Jag började skratta och sa:
- hej mamma, du och Pattie måste komma hit nu!
- Okej vi kommer direkt!!
Sa dom båda två väldigt uppspelt..
5 minuter senare satt vi där, alla tre..
- Kom..
Sa jag och tog mamma & Pattie i handen och gick sedan in i rummet där vi skulle utföra ultraljudet..
Jag la mig ner och kollade sedan mamma i ögonen..
Jag såg hur lycklig hon var, sedan fällde hon en tår..
Jag tog henne i handen och sedan gjorde jag samma med Pattie..
Dom kollade på skärmen och där såg vi...

Justins perspektiv:
Fan, nu har jag sabbat allt!!
- Vafan Selena utbrast jag!!
- Vadå?
Frågade Selena som inte verkade fatta någonting..
- Zoé är gravid.. kanske! Selena hon och jag ska skaffa familj.. fattar du inte?!


lovisa kommer förmodligen att forsätta :)
puss hej!

do you remember me? kapitel 104

Justins perspektiv:
Fan, nu har jag sabbat allt!!
- Vafan Selena utbrast jag!!
- Vadå?
Frågade Selena som inte verkade fatta någonting..
- Zoé är gravid.. kanske! Selena hon och jag ska skaffa familj.. fattar du inte?!



Jag såg hur Selenas ansiktsuttryck ändrades, från lite skrattretande till väldigt besviket/ledset...
Hon kollade ner på sin skor och sa:
- Förlåt Justin jag trodde inte du var seriös med henne...
Jag kände hur ilskan steg i mig..
- Vadå inte seriös!?
Nästan skrek jag rakt i hennes ansikte..

Jag var riktigt arg nu!
- Jag trodde hon var som alla andra tjejer är i dina ögon...
- Men det är hon inte, jag är kär i henne Selena.. kär på riktigt!
Selena kollade ner igen och denna gången hörde jag hur hon snörvlade sig..
- Va du kär i mig Justin? på riktigt?

Zoés perspektiv:
ett foster..
- wow!
Utbrast jag och kollade på skärmen, jag kollade på mamma som fortfarande grät av glädje..
Mamma kollade på skärmen igen, helt plötsligt blev hennes ögon stora som fotbollar..
Jag vände mig snabbt om så jag också såg skärmen..
- Zoé?
Sa Dr.Simicic..
- Ja?
Svarade jag lite oroligt..
- DU SKA HA TVILLINGAR!!
- VAAAAAAAAA?
Skrek jag, mamma & Pattie samtidigt.
Jag började också gråta nu och sedan vände jag mig om mot skärmen för att kolla på mina barn..
- Vill du veta vad det är för kön?
Fråga Dr.Simicic..
- Nej jag vill vänta..
Sa jag och log..
- Okejdå..
Svarade doktorn.
När vi var klara fick vi bilden och sedan klädde jag på mig.
- Är du färdig gumman?
Frågade Pattie..
- Japp..
Sa jag glatt och hoppade sedan in i bilen..
Vi åker i ungefär 5 minuter sedan sa mamma:
- Älskling, vart har du gjort av Justin?
Hela mitt hjärta krossades, för en timme hade jag glömt honom.. och Selena..
Men bilden spelades upp i mitt huvud hela tiden...
Jag kollade ner och kände hur mina ögon tårades.
- Jag vet inte..
Sa jag svagt..
- Älskling? vad har hänt?
Sa mamma och körde in till sidan..
- Justin och Selena..
Var det ända jag behövde säga, både mamma och Pattie kramade om mig och jag grät... och grät.. och grät..

Justins perspektiv:
- Det spelar ingen roll Selena, Zoé är den ända för mig nu.. och så kommer det förbli..
Sa jag och vände sedan på klacken..
- Justin!
Skrek Selena efter mig men jag ignorerade det...
Jag sprang ut ur sjukhuset, men blev såklart bemött av massa fans samt pappz.
- Justin?!
- Va Zoé gravid!?
- JUSTIN!!?
Jag bara ignorerade det och gick starkt vidare..
Jag hoppade in i min bil och körde sedan iväg, när jag äntligen kom hem slängde jag mig i sängen..
Tänk om Zoé inte kommer förlåta mig... varför släppte jag in henne? oh Justin, tänk så sticker Zoé..
" knack knack "
- Kom in..
Skrek jag och in kom mamma.
- Hej Justin..
- Mamma vet du vart Zoé är?
Mamma suckade och sa sedan:
- Ja Justin, hon och Dina har åkte hem till baka och deda...
- Men, varf.. varför det?
- Ja Justin det kanske du skulle ta och berätta för mig...
- Jag lovar mamma det Selena som kysste mig inte tvärtom!
- Men det är ingen ursäkt.
Jag suckade och viskade:
- jag vet..
- Justin, det är såhär att Zoé är gravid..
Jag kände hur glädjen spred sig i mig och jag spärrade upp ögonen..

- Vad sa du?
Stammade jag fram..
- Med tvillingar..
Jag la mitt ansikte i mina händer och började gråta..
Jag har lämnat min älskling, med mina älskade barn..

hejsan alla

hej:)
nu är det såhär att jag ( fanny ) ska iväg och campa med min kära familj till onsdag/torsdag vilket innebär att jag inte kommer kunna uppdatera..
jag är jäääääätteledsen för det:(
men lovisa kommer troligen att skriva till er..
ni är världens bästa läsar, puss och kram!


do you remember me? kapitel 102

Vi båda reste oss upp och följde sedan efter doktorn, båda två väldigt nervösa.
Undra hur detta kommer sluta...?

- varsågod att stiga på.
Sa doktorn och pekade in i sjukhusrummet.
Justin tog sin hand på min rygg och jag tog ett steg in, det första jag möttes av var en stol, en sån stol som man har när man är hos gynekologen..

Jag kollade bak på Justin och han nickade som ett godkännande.
Jag gick in i rummet och satt mig på en stol, tätt efter mig kom Justin.
Det fanns bara en stol så Justin drog upp mig och satt sig sedan ned och drog sedan ner mig i hans knä.
Doktorn skrattade och sa:
- Ni är verkligen kära!
Justin kollade på mig och log vilket gjorde att jag också började leé.

Sedan kollade Justin mot doktorn och sa:
- ja, hur ska man inte kunna vara kär i denna fina prinsessan?
Jag bara kollade på Justin och log sedan vände jag min blick till doktorn.
- Så ni ville kolla om du var gravid Zoé?
Sa doktorn och jag blev genast nervös..
Jag tog tag i Justins hand.

- Ja, det ville vi..
Svarade Justin som nu hade märkt hur nervös jag var eftersom jag klämde hans hand ganska hårt.
- okej Zoé, då får jag be dig att lägga dig ner här..
Jag nickade och la mig ner, doktorn började känna på min mage..
- Okej, nu får jag be dig att lägga dig här naken på underdelen.
Jag kände hur nervös jag blev men såg sedan Justin som log mot mig för jag skulle lugna mig.

Jag drog sakta av mina byxor och till sist mina troser...
Sedan la jag mig i gynekologstolen, Justin drog fram sin stol så han satt brevid mig.
Han tog tag i min hand och kysste den nätt.
Jag vände bort mitt huvud och kollade nu rakt upp i taket..
- Så... nu ska jag få be dig att ta denna muggen och sedan kissa i den så ska vi testa ditt kiss..
Jag hoppade ner ifrån stolen och tog på mig mina kläder, sedan gick jag in på toaletten..
- Justin kom!
Ropade jag. Justin kom ínspringandes och jag stängde dörren efter honom..
Jag drog ner mina byxor samt mina troser och satt mig sedan ner, Justin satt sig på huk brevid mig.
Han tog tag i min hand och jag fick en flashback...
" Jag gick in på toaletten, jag pressade allt jag kunde för att jag skulle lyckas kissa på stickan, men jag lyckades inte, även fast jag var jättekissig.
Jag suckade tungt....
- Det går inte Justin..
Sa jag och kände nu hur tårarna började rulla ned för mina kinder, Justin öppnade toaletts dörren och gick in, han satt sig på huk brevid mig...
- jodå, komigen nu älskling.
Jag log mot honom och gjorde sedan ett nytt försök med Justins hand inflätad i min..
Jag lyckades efter ett tag, jag gav testet till Justin som tog bort det så jag kunde torka mig, jag torkade mig snabbt och drog sedan upp mina jeansshorts.
Jag gick fram till vasken och tvättade mina händer, sedan gick jag fram till Justin..
Testet sökte fortfarande, Justins tag om min hand blev hårdare och han hade nu stänga ögon..
- PIIIIIIIIIIIIIIPPPPPPP!
Testet var klart, jag kollade sakta ned..
Detta beslut kommer att förändra mitt liv helt och hållet. "
Jag kom tillbacka till verkligenheten av att Justin sa:
- bra älskling!
Jag skakade förvånat på huvudet och sa:
- Va?
Justin skrattade till lite samtidigt som han kollade på mig.

Sedan sa han:
- du fyllde muggen hjärtat!
Jag kollade ner på muggen som nu var full, sedan kollade jag upp på Justin igen, men nu med världens största leénde!
- Yes!
Utbrast jag, Sedan torkade jag mig.
Jag ställde muggen i ett hål i väggen så att doktorn kunde ta det.
Sedan gick vi till vänterummet för att vänta på vårt besked..

Justins perspektiv:
Helt plötsligt förändrades Zoés ansiktsuttryck, hennes mun blev formad som ett O och hennes ögon blev stora som golf bollar...
- Ju-justin kolla bak!
Stammade hon fram, jag kollade konstigt på henne men gjorde sedan som hon sa.

När jag kollade bak förstod jag varför och mitt ansiktsuttryck blev exakt likadant...

Jag möttes av:

- Hur fan orkar dom!
Sa Zoé lite irriterat..
- Ingen aning...
Sa jag lika chockat.
- Mr and Mrs bieber..
Jag skrattade åt hur sött det lät..
Att Zoé skulle vara min, förevigt!
Zoé reste sig upp och jag vaknade upp ur mitt drömmande.
Jag tog tag i Zoés hand och hennes grepp om min hand blev hårdare och hårdare.
Vi gick in i rummet som vi varit i innan, jag satt mig på stolen och drog ner Zoé i mitt knä..
- Såå...
Började Dr.Simicic.
Jag kände hur mitt hjärta gick i 190 nu...
- vi har sett fått svar på testet och det vissade att du Zoé..
Mer hann jag inte höra innan något knackade på fönstret, jag reste Zoé och gick bort till fönstret..
Jag drog bort gardinen och där stod ingen mindre än...


OMG, vem står där?!
7 komentarer för mera..
pusskram:) / fanny

do you remember me? kapitel 101

Jag kollade ner på mig själv och upptäckte då att jag hade min pjamas på mig, jag hade inget minne av att jag hade tagit på mig den igår..sedan slog tanken mig..
Justin! han är verkligen gullig..
Just i denna sekund kom Justin utspringandes ur badrummet..
- Zoé är du klar! skynda dig!
Jag skrattade och sa:
- älskling, lugna dig, vi har tid!
Sedan gick jag in i badrummet för att fixa mig, idag kommer det bli en dag som kommer att förändra hela mitt liv... Justins också iförsig..

Justins perspektiv:
När jag var klar så hade Zoé bara kommit halvvägs.
- skynda dig älskling!
Skrek jag och kollade stressat på henne.

- Men hjärtat jag har 20 min på mig..
Jag kollade på klockan och andades sedan ut...
- Juste!
Sa jag och gick till sängen för att sätta mig ned.
- Så älskling, är du nervös?
Sa jag och kollade på Zoé som stod och sminkade sig...
Zoé vände sitt vackra ansikte ifrån speglen och kollade mig rakt i ögonen.

- Ja Justin... tänk så är jag gravid!
Sa hon, jag såg hur en tår rann ner ifrån hennes kind...
Jag reste mig snabbt upp och gick fram till henne och kramade om henne.
- Men älskling, detta fixar vi.. tillsammans!
Sa jag och pussade henne nätt i pannan.
Zoé nickade som ett okej, sedan gick hon fram till sin "walk in closet"
Ungefär 5 minuter senare kom hon ut med kläderna i högsta hugg, hon bytte om och sedan var hon äntligen klar.
Jag tog tag i Zoé hand och drog med henne ut till bilen, vi hade bestämt att bara jag och Zoé skulle åka.
Det kändes skönt, att det för engångs skull bara skulle vara vi som tog ett stort beslut.. eller rättare sagt fick veta ett stort beslut.
Jag startade motorn och sedan bar det av.

Under hela vägen ditt steg nervositeten och jag blev tom på ord.
Jag sneglade på Zoé lite då och då, hon såg väldigt nervös ut!
När vi närmade oss sjukhuset så såg jag hur Zoé började gråta..
Jag stannade bilen och kollade på henne, det gjorde verkligen ont i mig, att veta att min älskling gråter.. för något som jag har orsakat. Jag pussade henne i pannan som jag alltid gjorde, men denna gången hjälpte det inte...
Jag kände hur mina ögon började tåras.
- Älskling, komigen. Jag klarar inte att se dig såhär... förlåt...
Viskade jag och kände nu hur tårarna rann.
Jag kollade ner för att Zoé inte skulle se, men jag misslyckades..
- älskling, gråt inte..
Sa Zoé och drog upp mitt ansikte, sedan kysste hon mig..
En lång och underbar kyss.. när hon avslutade den så öppnade hon dörren och hoppade ut, lika så gjorde jag..

Det var fullt av pappz, men det sket jag i nu..
När vi stod utanför sjukhusdörren så tog jag tag i Zoés hand.
Jag kollade på henne och hon på mig, sedan mimade hon:
- lets do this!

Zoés perspektiv:
Justin log mot mig och sedan gick vi in.
När vi kom in så gick vi fram till receptionen.
Hon som satt där kollade upp sedan ner igen, sedan upp igen men nu med ett väldigt upphetsat ansiktsuttryck.
- OM-OMG ÄR INTE DU JUSTIN BIEBER!!!
Sa hon med ett pip.
- Jo jag är Justin bieber.
Sa Justin och hon började direkt hyperventilera.
- Vi hade beställt tid till Dr. Simicic.
Sa Justin och tjejen i kassa kollade konstigt på oss..
- Jasså, just det. Du är ju gravid Zoé..
-Nej... jag tror jag är gra..
- Men sätt er så tar Dr.Simicic snart emot er..
Avbröt hon mig med.
Justin kollade konstigt på henne

och drog sedan med mig bort mot vänterummet.
- Vad va det med henne?
Sa jag och kollade på Justin..
- Ingen aning..
Sa Justin och skakade på huvudet.
- Mr and Mrs bieber.
Justin skrattade till lite och tog sedan min hand...

Vi båda reste oss upp och följde sedan efter doktorn, båda två väldigt nervösa.
Undra hur detta kommer sluta...?


Jag har märkt att vi inte får så många komentarer längre så därför sänker jag det till 7 komentarer..
ha det bra, puss / fanny

do you remember me? kapitel 100

Hann jag bara säga innan Zoé slängde sig i min famn.
Jag tog tag om hennes hår och pussade henne i pannan och sa:
- Detta fixar vi älskling!
Zoé lyfte sitt vackra ansikte ifrån min famn och log svagt..
- Vad sa du!?
Hörde jag en röst bakom mig säga..
shit!

Jag vände mig om och såg att mamma stod där med armarna i kors..
- ja..jag mås-ste nog gå nu..
Stammade Zoé fram och försvann sedan ut genom dörren..
- Mamma?!
Sa jag ganska högt med en arg ton..
- förlåt..
Sa mamma och kollade ned.
- Vi har det redan extremt jobbigt, så snälla låt oss sköta detta själva tills vi ber om hjälp..
Sa jag med bestämd ton och gick sedan ut för att leta rätt på Zoé..
Jag sprang runt och letade efter henne, jag kollade i varje loge, men ingen Zoé hittades.
- Justin! det är dags nu!
Hörde jag en man skrika som höll koll på allt.
Jag suckade tungt och gick sedan och ställde mig i possion.
" Love me " började spelas och jag åkte upp i silverkulan, som alltid..
Jag inledde konserten bra, men det var en sak som besvärade mig..
Zoé...
Medans bakdansarna samt bandet fixade lite små saker inför nästa låt tog jag tillfället i jakt.
- ehm.. jag har en sak jag måste berätta..
Sa jag. Alla skrik och applåder tystnade.
- det är såhär att...
Jag tog ett djupt andetag och fortsatte sedan
- att jag har en underbar flickvän som heter Zoé..
Alla i publiken började skrika och prata av häpnad.
- vänta jag är inte klar..
Publiken tystnade igen och jag fortsatte..
- och det är såhär att vi tror att Zoé är gravid..
Nu började alla skrika dubbelt så mycket som innan, jag kollade ut mot publiken och såg hur Zoé stod vid kanten och kollade på mig.
- älskling, jag kan se dig. kom hit..
Sa jag samtidigt som jag log.

Jag såg hur Zoé kollade hotfullt på mig, jag skrattade till

och sa:
- jag väntar..
Zoé gick med tunga steg mot mig, jag gick fram till trappan där hon gick och tog tag i hennes hand när hon kom upp, hon kollade ut mot publiken och sedan på mig..
" du ska få "
mimade hon till mig och jag pussade henne på kinden

Väl uppe sa jag:
- så, detta är min vackra flickvän som jag älskar med hela mitt hjärta!
När jag sa det så kollade jag Zoé rakt i ögonen och hon mimade.
" i love you "
Sedan log hon, jag kysste henne ens sista gång och publiken började jubbla, sedan gick hon av scenen så jag kunde fortsätta min konsert.
Hela konserten rullade på bra, när den var slut så åkte jag och Zoé till MC för att äta.
Vi båda tryckte i oss maten, jag antar att vi båda var väldigt hungriga.
När vi kom hem så la Zoé sig i sängen medans jag bytte om, när jag vände mig om såg jag hur Zoé låg och små snarkade. Jag flinade tyst och gick fram till henne, sedan pussade jag henne i pannen, jag tog av henne hennes kläder och satte sedan på hennes pjamas, sedan la jag mig ned brevid henne och somnade lika snabbt som hon...

Zoés perspektiv:
Jag vaknade av att mamma skakade om mig lite lugnt..
- gumman, vi har tid hos doktorn om en halvtimme.
Jag öppnade ögonen och möttes av mammas vackra ansikte.
Pattie har tydligen berättat för mamma, lika bra så kanske..
hon verkade ju inte speciellt arg?
- Förlåt mamma..
Sa jag och kände hur tårarna började rinna ner ifrån mina kinder.
- men hjärtat mitt.. det är inte ditt fel.. detta fixar vi!
Jag kramade om henne och reste mig sedan upp.
- jag går ner så länge.
Sa mamma och gick sedan ner.
Jag gick fram till Justin och skakade om honom nätt.
- älskling?
Justin mumlade något jag inte förstod, jag skakade honom lite hårdare nu.
- Justin vakna!
Sa jag lite mindre försiktigt, han öppnade sina ögon och sa:
- vad är det?
Jag skrattade åt hur söt han var när han hår stod åt alla håll..
- vi ska till doktorn om en halvtimme!
Justin flög upp ur sängen och började leta kläder..
Jag kollade ner på mig själv och upptäckte då att jag hade min pjamas på mig, jag hade inget minne av att jag hade tagit på mig den igår..sedan slog tanken mig..
Justin! han är verkligen gullig..
Just i denna sekund kom Justin utspringandes ur badrummet..
- Zoé är du klar! skynda dig!
Jag skrattade och sa:
- älskling, lugna dig, vi har tid!
Sedan gick jag in i badrummet för att fixa mig, idag kommer det bli en dag som kommer att förändra hela mitt liv... Justins också iförsig..


minst 10 komentarer, och förlåt igen för att det bara kom ett kapitel!

sorry..

sorry för dålig uppd.. har varit på marknad och jobbat.
men det kommer många kap imrn..
pusshej!

Do you remember me ? Kapitel 99

Justin fortsatte sedan:
- ja det känns jätte jobbigt, jag kollade snabbt på min twitter innan och alla mina fans har twittrat och undrat hur det är med mig, jag vet inte vad jag ska göra så jag har bestämmt mig för att jag ska snacka med Cooper imorgon och se vad han tycker jag ska göra.
sa han sedan och tog tag i min hand och pussade mig på pannan.
Jag visste inte om jag skulle ta upp det där med att mig mens var försenad och om vi skulle kolla upp det, jag sket i det för vi har större, och viktigare saker att ta hand om nu.

Justins perspektiv:
Det var jätte skönt att komma hem, att kunna ligga här hemma och vila, mycket bättre än att vara på sjukhuset. Zoé gick direkt upp på ovanvåning och kom ner i sin röda onepice, sedan kom hon och satte sig bredvid mig i soffan, vi började snacka om hur tufft detta skulle bli och hur jag skulle göra med konserterna. Vi kom fram till att det bästa var nog att jag snackade med Scooter om det.
Efter det så hjälpte Zoé mig ut i köket, så vi kunde börja fixa middagen.
- Jusitn du behöver inte hjälpa till, det är bättre att du ligger och vilar i soffan än att du sitter och skär grönsaker i köket, sa Zoé
- Sluta Zoé, jag vill ju hjälpa till. Fortsatte jag sedan och försökte ta sats upp ur soffan.
Jag satte mig på stolen och tog tag i kniven och väntade på att Zoé skulle komma bort med grönsakerna.
Zoé stog ett bra tag och kollade i kylskåpet innan hon bestämde sig för vilka vi skulle använda.
Jag lyckade att sträcka mig bort till radion och satte igång hög musik...
- Boy don't even try to touch this Boy this beat is crazy This is how they made me Houston, Texas baby This goes out to all my girls That's in the club rocking the latest Who will buy it for themselves and get more money later.
Började Zoé att sjunga, jag började skratta
- Vad? bara för jag e så jävla grym, sa Zoé och började skratta isönder sig
- HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAH... Fortsatte jag sedan
Zoé hade ju danser till allt så klart. Så hon började dansa till denna oxå
http://www.youtube.com/watch?v=7SPqRiC8iiE
När Zoé höll på att dansa och sjunga och vet i gudarna vad hon höll på med, så kom mamma in i köket och började dansa med.. Det inte lång tid till Dina kom och undrade vad det var som hände, hon bara började skratta.
Sedan när vi väl hade stått och skrattat och dansat med varandra så började vi alla att fixa maten. Den blev klar på noll tid.

1 månad senare../ Zoés perspektiv
Nu har det gått en månad, Justins läkare hittade botemedel mot honom så hans konserter är nu igång, min mens har fortfarande inte kommit... Min mage har börjat bli större och jag mår illa konstant!
Jag har inte vågat berätta något för Justin så han vet fortfarande ingenting..
Vi är fortfarande kvar i Petrcané och idag ska Justin ha konsert...
- Skynda er, vi måste åka nu!
Skrek mamma ifrån nedanvåningen.
Jag kollade på Justin som stod och borstade sina tänder...
Han kollade väldigt oroligt på mig.

Jag skrattade åt honom och tog sedan mina saker och gick ned.
Jag hade på mig.

- Vart är Justin!
Sa Pattie otåligt.
- Ja.. du vet killar..
Sa jag och suckade lite oseriöst.
- Det där hörde jag!
Sa Justin som ni kramade mig bakifrån..
Han pussade mig i nacken och gick sedan ut till bilen..
Han hade på sig.

Jag kollade efter honom och blev direkt orolig.
Shit Zoé, jag måste verkligen snacka med honom om min mens...
Jag gick sakta efter och hoppade sedan in i bilen.
Justin kollade oroligt på mig

och sa:
- Älskling vad är det?
Jag kollade snabbt upp och vände sedan huvudet ut emot fönstret så han inte skulle upptäcka att jag blev nervös.
- Ingenting.
Sa jag med min blick på vägen utanför fönstret.
- Men jag ser ju att det är något Zoé.
Sa han och la sin hand på mitt lår.
Jag vände mitt ansikte och kollade honom rakt in i ögonen och sa:
Justin, vi tar det efter konserten...
Jag såg hur orolig Justin blev... men jag ville inte berätta innan konserten, fast det kanske bara blev ännu värre nu?

Justins perspektiv:
När vi väl var framme så öppnade jag dörren och hoppade ut, sedan gick jag runt sidan och öppnade dörren för Zoé, hon log som ett tack..
Undra vad det är hon menar? Hon kanske har hittat någon annan.
Tusen tankar snurrade i mitt huvud och jag visste verkligen inte vad jag skulle göra...
Påväg in så tog jag min arm runt Zoés midja.
Fansen skrek och tog foton, jag och Zoé stannade och skrek autografer och lite så sedan gick vi in, väl inne så gick jag och Zoé till min loge.
- Zoé jag måste få veta innan konserten, vad är det?
Sa jag, jag såg hur orolig Zoé blev. Hon tog ett djupt andetag och sa sedan...
- Justin, min mens...
Jag visste verkligen inte hur jag skulle reagera..
- Har den inte kommit?
Sa jag och tog ett steg närmre.
- Nej, och min mage har börjat växa..
När hon sa det så la jag faktiskt märke till det, vilket jag inte hade gjort innan.
- Men...
Hann jag bara säga innan Zoé slängde sig i min famn.
Jag tog tag om hennes hår och pussade henne i pannan och sa:
- Detta fixar vi älskling!
Zoé lyfte sitt vackra ansikte ifrån min famn och log svagt..
- Vad sa du!?
Hörde jag en röst bakom mig säga..
shit!


10 komentarer minst.
puss :)

Do you remember me ? Kapitel 98

- tack, vi tar med honom in på sjukhuset och så får doktorn undersöka honom mer och se om det är något allvarligt.
- okej tack så mycket, Zoé åk du med i ambulansen så kommer jag och Pattie i den andra bilen sen.
sa mamma och puttade mig bort mot ambulansen...

Justins perspektiv:
Jag vaknade i en sjukhus säng. Zoé hade hennes sovande huvud på sängkanten. Mamma och Dina att sovande i varsin stol bredvid mig, jag kollade runt och försökte minnas hur jag hade kommit hit, till sjukhuset.
Jag började röra mig nätt för att inte väcka dom andra, men Zoé vaknade med ett leénde på läpparna och reste sig upp och börja fråga hur jag mådde och så, och sedan vaknade dom andra.
- Hur e det Justin ? frågade mamma och pussade mig i pannan.
- Jag vet inte jag e jätte trött och har ont i kroppen, sa jag och tog en klunk ur mitt glas med vatten
- Vi blev jätte oroliga när du inte vaknade på båten, fortsatte Dina och tog tag i min hand.
Zoé bara stog och kollade på mig, jag visste inte varför hon inte sa något.. men sen gick det en stund och då fick hon fram:
- Jag går och hämtar doktorn, så han kan berätta vad det är som har hänt, sedan gick hon bara ut genom dörren
- Justin, ta det inte personligt... Zoé blev jätte rädd när du trillade och vi inte fick kontakt med dig, det är nog därför hon är lite stel. sa Dina lite försiktigt.
Efter ungefär 10 min kom Zoé tillbaka med doktorn
- Hejsan Justin, mitt namn e Dr.Smith och det kommer att vara jag som kommer ha mest kontakt med dig här på sjukhuset.. sa doktorn och skakade min hand.
Jag kollade på honom och log mot honomn.
Sedan fortsatte han:
- Har du varit med om några tidigare ryckningar såhär förut ? undrade han och började notera på sitt block..
Jag kollade på mamma, och började sedan:
- Ja, det har hänt nu några nätter, då jag har vaknat av att det har ryckt jätte mycket i benen och jag har haft en otroligt jobbig smärta. Men jag har inte förstått att det har kunnat vara så här farligt, avslutade jag och kollade på mamma igen...
Det va tyst en stund och Dr.Smith noterade ner allt jag sa på blocket...
Och sen började han:
- Igentligen är detta inget farligt, men vi e lite uppmärksamma för att du e så ung och det brukar inte hända så unga människor som dig Jusitn, men som jag har förstått så har du ett rätt så stressat liv. sa han och kollade på mamma, Dina och Zoé
Och fortsatte sedan:
- Enligt testerna vi har gjort och undersökerna som har tagits, så har du drabbats av en slags stress som kommer att ta ett bra tag innan den kommer att försvina, och följderna är att du får ta det lugnt i 2-3 månader och det menas med att det inte blir några konserer för din skull , tyvärr . Det va det sista han sa och sedan gick han ut ur rummet och stängde dörren...
Tystnaden som uppstog i rummet när han hade sagt " 2-3 månader" va otroligt jobbig...jag kunde bara inte. Jag eller ingen av oss visste vad vi skulle göra eller säga, utan vi satt tysta och bara kollade på varandra.
Mamma tog tag i den andra handen som Zoé hade hållt i och klämmde om den jätte hårt, mer som ett "vi fixar detta, bara vi e tillsammans" och det va jätte skönt.. sen kom tankarna tillbaka på hur jag skulle göra med konserterna, med alla mina fans som har sett fram imot konserterna, jag kunde ju inte ställa in dom,jag kunde bara inte... efter en stund så gick Zoé ut ur rummet och smällde igen dörren efter sig..
Zoés perspektiv:
När vi kom fram till sjukhuset blev allt änumer hektiskt, jag hoppade ut ur ambulansen och följde med killarna som rullade båren där Justin låg,
jag höll hans hand och släppte den inte förens några sjuksöterskor tog bort mig, för att jag inte fick följa med in på den avdelningen där Justin skulle röntgas...
Jag visste inte vad jag skulle göra för att mamma och Pattie hade inte kommit, så jag satte mig på en stol och la mitt huvud i mina händer och började känna hur tårarna började brännas bakom ögonen...
Minnen kom fram på mig och Justin när vi hade haft alla våra romantiska och roliga minnen tillsammans.. och hur arg jag blev på mig själv för att jag inte hade förlåtit honom tidigare, tänk så vaknar han inte !!!
Jävla idiot Zoé, det va det jag tänkte på innan jag hörde mammas och Patties röst i reseptionen, hur dom frågade efter Justin Drew Bieber..
- Mamma här är jag , jag vet var han är, sa jag och började vinka efter dom
- Gumman hur e det, sa Pattie och dom båda kramade om mig
- Skit i mig nu, Jag tror att dom tog in honom på röntgen , för jag fick inte följa med in där...
- Anhöriga till Justin Drew Biber ? Frågade en sjuksöterska en bit bort i korridoren..
Vi sprang nästan bort till henne, och kollade på henne
Sedan fortsatte hon
- Följ med här så ska jag visa hans rum. Hon började gå längre ner i korridoren och öppnade sedan en vit dörr..
Det första vi såg var en säng med vita lakan och där låg han, Justin.. han sov jätte lungt,
och bredvid honom stog det en maskin som pep.. och en massa sträck som gick i takt.
- Hur e det med honom, frågade Pattie och kollade på sköterskan
- Jag har inte fått några korrekta uppgifter om hans tillstånd. Men doktorn kommer om en stund och berättar mer sen, det va det vi fick reda på av sjuksöterskan som sedan gick ut genom den vita dörren.
Jag tog stolen som stog vid dörren och bar bort den till Justins säng, sedan satte jag mig ned på stolen. Jag kollade på honom ett bra tag, sedan tog jag hans hand. Jag la jag mitt huvud ner på säng kanten och bad till Gud
- Fader du som är i himelen, gör så att vår ängel Justin blir bra igen.. och vaka över honom, pattie och mamma. Amen. sa jag och gjorde sedan korset, från huvudet ner till bröstet och ut vid armarna..
Jag kommer inte ihåg så mycket mer för jag somnade nog. Helt plötsligt vaknade jag av att något rörde sig i sängen, jag öppnade ögonen försiktigt och kollade vad det va som hände, det va Jusitn som hade vaknat och försökte resa sig så han kunde sitta upp istället. Jag kände hur mina läppar rörde sig, hur dom bildade ett leénde, Justin hade nu märkt att jag hade vaknat. Han kollade djupt in i mina ögon, jag bara satt där på sängkanten på ett sjukhus i Kroatien och stirrade in i Justins otroligt vackra ögon, och sedan frågade jag han hur han mådde och han nickade och log mot mig. Efter en stund så vaknade Pattie och mamma
och pattie började direkt fråga :
- Hur e det Justin ?  
Sedan pussade Pattie honom på pannan
. (tänk er tvärtom, att Pattie pussar Justin)
- Jag vet inte jag e jätte trött och har ont i kroppen, sa han och tog en klunk ur han glas med vatten
- Vi blev jätte oroliga när du inte vaknade på båten, fortsatte mamma och tog tag i Justins hand
Jag bara stog där och visste inte vad jag skulle säga, jag är så glad att han har vaknat och att han faktiskt mår hyfsat bra.
- Jag går och hämtar doktorn, så han kan berätta vad det är som har hänt. sa jag och bara gick ut genom dörren.
Jag kom ut i korridoren och frågade efter doktorn som hade hand om Justin Bieber, det var inte länge jag väntade för han kom ner från trappan efter 2-3 minuter
- Hej , jag är dr.Smith och ska hjälpa Justin, sa han och följde sedan efter mig till rummet där han låg
Han öppnade dören och gick fram till Justin och presenterade sig igen:
- Hejsan Justin, mitt namn e Dr.Smith och det kommer va jag som kommer ha mest kontakt med dig här på sjukhuset.. sa doktorn och skakade hans hand.
Jag såg hur Justin kollade på honom och log mot honom.
Sedan fortsatte Doktorn med:
- Har du varit med om några tidigare ryckningar såhär förut? Sedan vände han blicken ner mot sitt block för att börja notera...
Justin kollade på Pattie, och började sedan:
- Ja, det har hänt nu några nätter, då jag har vaknat av att det har ryckt till jätte mycket i benen och att jag har haft en otrolig jobbig smärta. Men jag har inte förstått att det har kunnat vara så här farligt, avslutade han och kollade på Pattie igen...
Det va tyst en stund och Dr.Smith noterade ner allt som Justin sa i blocket...
Och sen började han:
- Igentligen är detta inget farligt, men vi e lite uppmärksamma för att du e så ung och det brukar inte hända så unga människor som dig Jusitn, men som jag har förstått så har du ett rätt så stressat liv. sa han och kollade på mamma,Pattie och mig
Och fortsatte sen:
- Enligt testerna vi har gjort och undersökerna som har utförts, så har du drabbats av en slags stress som kommer att ta ett bra tag innan den kommer att försvinna, och följderna är att du får ta det lungt i 2-3 månader och det menas med att det inte blir några konserer för din skull på ett tag , tyvärr . Det va det sista han sa och gick sedan ut ur rummet och stängde dörren...
Tystnaden som uppstog i rummet va väldigt jobbig, jag hade nog inte sett Jusitn så chokad och tom av ord förut.
Han eller ingen av oss visste inte vad vi skulle säga eller göra, det ända som flög in i mig va att jag sprang ut genom dören och efter doktorn, och ryckte tag i honoms rock.
- Snälla, det måste finnas något ni kan göra för att han ska bli bättre snabbare, han har ju en massa konserter han ska göra för alla hans fans !! sa jag och kände hur några tårar kom rinnade ner från mina kinder.
- Tyvärr finns det inget, allt ligger hur allvarligt Justin kommer att ta det, om han inte tar det så allvarligt nu så kanske han har gjort sina sista konserter. Det va det sista doktorn sa och fortsatte sedan ner i korridoren.
Jag bara stog där , inget kom upp i huvudet jag var bara helt tom på ideér eller tankar.. Jag vände mig om och gick tillbaka mot rummet och innan jag skulle öppna dörren så torkade jag bort tårarna och tog fram ett leénde och tog ett djupt andetag. Jag kom in och det första Justin sa var:
- Vart var du någon stans ?
Jag kunde inte säga var eller vad jag hade gjort för jag visste inte hur dom andra skulle ta det.
- Jag va på toa, det va det jag fick fram.
- Jaha, sa Jusitn
Jag gick fram till dom andra och pussade sedan Justin på munnen och hela jag värmdes igen.
- När får vi reda på när vi kan åka hem,alla tillsammans? sa mamma och kollade på Pattie
- Jag fick precis besked från doktorn att vi kan åka hem nu med Jusitn, bara han tar det lung när vi kommer hem. Sa Pattie sedan och började packa ihop det lilla vi hade användt här över natten samt gårdagen, mamma hjälpte Pattie. Jag hjälpte Justin att klä på sig, för han var fortfarande svag.. vi började skratta lite smått för vi tyckte det va komiskt att jag hjälpte han att klä på sig. Men det gick fortare om han fick hjälp.
Mamma och Pattie tog Justin under varsin arm så han kunde stödja sig ut till bilen,medans jag tog sakerna och bilnycklarna och vi alla gick ut till bilen. Det var lite konstig för där va inga fans som skrek efter Justin, det va både skönt men samtidigt konstigt för dom brukar ju vara överallt vi är.
Jag satte mig i förasättet och satte igång bilen när alla hande kommit in och tagit bältet på sig.
Det va inte så mycket traffik på gatorna så vi kom hem rätt fort. När vi väl kom hem så gick jag upp på ovanvåningen och öppnade alla fönster i sovrummen så det skulle komma in lite frisk luft till vi skulle gå och lägga oss. Sedan gick jag in min "walk in closet" och tog på mig min röda onepice
och la sedan min bikini och shorts som jag hade haft på mig igår över min säng.
Sen gick jag ner på nedanvåningen och in i vardagsrummet där Justin satt med en filt över sig, jag satte mig försiktigt i soffan brevid honom.
- Hur är det egentlligen hjärtat? frågade Justin
- Jo det är bra nu när du har kommit hem, men jobbigt att du inte kan göra konserterna nu på ett tag. svarade jag och kollade honom i ögonen.
Justin fortsatte sedan:
- ja det känns jätte jobbigt, jag kollade snabbt på min twitter innan och alla mina fans har twittrat och undrat hur det är med mig, jag vet inte vad jag ska göra så jag har bestämt mig för att jag ska snacka med Scooter imorgon och se vad han tycker jag ska göra.
sa han sedan och tog tag i min hand och pussade mig på pannan.
Jag visste inte om jag skulle ta upp det där med att mig mens var försenad och om vi skulle kolla upp det, jag sket i det för vi har större, och viktigare saker att ta hand om nu.

Nu vill jag ha 12 kommentarer med vad ni tyckte om kapitel och vad ni skulle vilja hända i nästa kapitel. kram :)

förlåt!

förlåt för dålig uppda.
jag har tagit konfirmationen igår och min bästakompis tog den i lördes så det har varit full rulle, men kap 97 kommer strax :)
puss

do you remember me? kapitel 97

När vi väl satt vid bordet alla fyra så började vi snacka med varandra och tänka över på vad vi skulle hitta på en varm skön sommardag, som denna onsdagen... Vi konstaterade rätt snabbt att vi skulle ta och hyra en segelbåt och åka runt lite på havet samt ta det lugnt på båten och sedan gå på resturang nere i hamnen på kvällen när vi kom tillbaka...
Justins perspektiv:
Det var länge sedan vi alla satt vid köksbordet och snackade,skrattade och va som en familj..
När vi bestämde oss för vilken båt vi skulle hyra så lossade vi båten och åkte sedan iväg, hela hamnen var full med fans, alla skrek och jag trodde att jag skulle bli galen! hur orkar dom?!
Jag gick längst fram på båten för att lägga mig ned och sola.

Därefter kom Zoé, hon ställde sig vid räcket och kollade på mig...
- älskling?
- Ja vad är det hjärtat?
Svarade jag nyfiket..
Zoé kollade rakt fram emot havet, hon är så vacker.
- Min mens har inte kommit än..
Jag hoppade över ett andetag och sa sedan:
- men det kanske bara är försenad?
Zoé vände sig emot mig och sa:
- men det är aldrig försenad...
Jag fick lite smått panik nu...
- Den kommer nog snart ska du se..
Sa jag och reste mig upp..

Zoé kollade fortfarande ut emot havet...
Helt plötsligt kom ryckningarna i benet tillbaka..
Jag vek mig av smärta och Zoé kollade på mig panikslagen...
- justin älskling! vad är det!?
- min...mina be-ben!
Fick jag fram, jag kände hur smärtan bara blev värre och värre och nu började det rycka i hela kroppen...
Jag fick panik och sedan blev allt bara svart!

Zoés perspektiv:
Vi hyrde en båt och körde sedan ut på det blåa vackra havet..
men det är en sak som besvärar mig..
min mens har inte kommit än, den brukar alltid hålla datumet..
Jag gick fram till Justins som låg och solade, när jag kom satte han sig upp..
- älskling?
Sa jag ganska lågt.
- Ja vad är det hjärtat?
Svarade Justin nyfiket..
Jag vände min blick fram så jag kollade rakt fram emot havet.
- Min mens har inte kommit än..
Sa jag.
Jag hörde hur Justin hoppade över ett andetag, det gjorde mig ännu mera orolig.
- men det kanske bara är försenad?
Sa Justin, jag vände mig emot honom och sa:
- men det är aldrig försenad...
Jag såg hur Justin fick lite smått panik vilket gjorde att jag också fick panik..
- Den kommer nog snart ska du se..
Sa Justin och reste sig upp..
Jag vände mitt ansikte mot honom och log...
Han flashade sitt vackra leénde.
Helt plötsligt så vek Justin sig av smärta...
Jag kollade frågande på honom och han såg ut att lida väldigt mycket.
- justin älskling! vad är det!?
Nästan skrek jag.
- min...mina be-ben!
Fick han fram, jag såg hur hela hans kropp börjae ryka till, juste! han sa ju det till mig innan.
Jag visste inte vad jag skulle göra och i nästa sekund låg Justin på båtsgolvet, helt livlös...
Jag kände hur paniken slog mig och jag bara stod helt stilla och kollade på honom.
- AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!
Skrek jag, jag satt mig på huk brevid honom och började skaka om honom, han låg fortfarande likadant..
helt livlös, mina tårar började rulla ned för mina kinder. Pattie och mamma kom rusande fram...
- OMG! JUSTTTTTTTTTTIN!!
Skrek Pattie.
- VAD HAR HÄNT ZOÉ!?
Skrek mamma härdan efter....
- ja-jag.... jag ve-vet in..te
Sa jag som fortfarande var i chocktillstånd.. jag visste inte vad jag skulle göra.
- ZOÉ TA MOBILEN OCH RING AMBULANSEN !!
skrek mamma på mig..
jag skyndade mig ner i hytten på båten och ringde 911
det första jag hörde var en kvinnlig röst som var väldigt lugn och frågade vad det var som hade hänt..
- Min kille ligger här på båten och har fått en massa ryck i kroppen, och han är medvetslös nu, skynda er vi vet inte vad vi ska göra....
skrek jag panikslaget till kvinnan i telefonen.
sen fortsatte hon att undra var vi var någon stans:
- vi är i den stora hamnen, bland båtarna.. men kan ni skynda er snälla..
Fortsatte jag
så sa hon sedan att hon hade skickat ut en bil som skulle komma och hjälpa oss..
- tack så mycket.
Sa jag och la på, sedan sprang jag upp till dom andra som försökte få liv i Justin,
- Zoé spring upp vid vägen och stå där om ambulansen skulle komma så dom ser var vi är någonstans..
Jag hoppade av båten och började springa på bryggan, jag kom upp till alla fans som stog där
- ZOÉ !!
- VARFÖR E DU INTE MED JUSTIN !!
- VAR SKA DU ?!
- VAD ÄR DET SOM HAR HÄNT ??!!
- ZOÉ KAN DU SVARA ??!!
började alla fans att skrika,
det ända jag fick fram va:
- akta er ambulansen ska komma , akta er det handlar om liv och död !!!
sedan började jag putta undan fansen nätt...
Jag hörde ambulansen komma en liten bit bort, jag hörde hur den kom närmre,

när dom var framme sprang en man ut.
- följ efter.
Sa jag och sprang sedan tillbaka till båten. Mannen följde efter mig, 
- Vad är det som har hänt?
Sa mannen 
Pattie och mamma visste inte vad dom skulle säga för att dom va ju inte med när det hände så alla kollade på mig..
- jag vet inte riktigt hur det började men, jag såg att Justin vek sig av smärta och sedan började det rycka i hela hans kropp, han har klagat på det innan men jag trodde inte det var något allvarligt. Snälla hjälp honom han är mitt liv, sa jag samtidigt som jag grät.
- tack, vi tar med honom in på sjukhuset och så får doktorn undersöka honom mer och se om det är något allvarligt.
- okej tack så mycket, Zoé åk du med i ambulansen så kommer jag och Pattie i den andra bilen sen.
sa mamma och puttade mig bort mot ambulansen...

För nästa kapitel så ska vi ha 11 kommentarer !!! kram

Do you remember me ? kapitel 96

-God morgon min solstråle, sa min mamma , med en sådan röst som man blir så glad över..
-God morgon mamma, sovit gott? frågade jag tillbaka
-Jadå, jag kan inte klagga, sa hon och skrattade lite smått för sig själv, och fortsatte med det hon nu höll på med, som jag inte kunde tolka vad det va..
-Mamma varför gör du så mycket vässen ifrån dig ? klockan e ju bara halv 11 på förmiddagen, sa jag till henne
-Ja men gumman du vet ju att om jag inte kan sova så gillar jag ju att lagga mat och sysselsätta mig själv, fortsatte hon.
Jag orkade inte bry mig om mamma just nu... så jag började gå sakta mott vardagsrummet och tänkte att jag skulle kolla på tv en stund men när jag kommer in där så ser jag.....


Justins perspektiv:
Allt blev så perfekt till slut på kvällen, jag höll om Zoé och vi kollade på en jätte jätte bra film, och nu vet jag att jag kan klara av vad som helst bara jag har Zoé vid min sida...
Jag märkte att Zoé började snarka och andas tyngre och sedan konstaterade jag att hon hade sommnat, jag skrattade lite tyst för mig själv...  det tog inte så lång tid för mig att somna iheller.  jag vaknade av något konstigt ryck i mitt ben, det ville inte sluta utan det bara fortsatte att rycka till hela tiden... jag gick upp ifrån sängen, sträckte på mig, men det slutade inte.. jag gick ner till nedan vånigen och gick runt lite för att se om det skulle bli bättre men det blev det inte. Jag gick försiktigt upp igen och väkte mamma. Jag bad henne följa med mig ner, så vi kunde snacka utan att dom andra skulle bli störda.
-Mamma jag vet inte vad det är som har hänt men mitt ben bara rycker till hela tiden
Sa jag och vikade på mitt ben, mamma kollade på mig med en konstigt blick.
- jag vet inte vad det kan vara, du har inte ont i det eller något sånt ?
Fortsatte mamma
-Jag vet inte, det gör ont sen så släpper det och så håller det på hela tiden..
Sa jag till mamma
Mamma kollade på mig lite fundersamt, ska jag tolka det som något bra eller dåligt ?
Sedan började mamma:
-Gubben vi gör så här, du lägger dig i soffan och försöker somna om igen, så sätter jag mig i fortöljen tills du somnat, okej?
-Ja okej, men varför kan jag inte sova uppe hos Zoé ?
Frågade jag mamma
-För om det skulle bli värre så e det ju synd om du råkar väcka henne.
Sa mamma och klappade mig i pannan och pussade mig sedan på kinden..
Jag la mig ner i soffan och lyckades somna rätt så fort, mitt ben ryckte från och till. Det var rätt jobbigt, men jag somnade, och sov rätt bra...

Zoés perspektiv:
Det var Justin som låg konstigt i soffan

och Pattie i fortöljen... Jag gick tillbaka in i köket och frågade mamma:
-Varför ligger Jusitn och Pattie i vardagsrummet ?
-Jag vet faktiskt inte, vi kan gå in och se om vi kan få något tecken på att dom lever,
Sa mamma på ett lite skämtakigt sätt...
Vi gick in i vardagsrummet och jag gick direkt bort till Jusitn, jag började pussa honom i ansiktet, och till slut så öppnade han ögonen. Mamma hade redan hunnit börja snacka med Pattie....
-Varför lämnade du mig uppe i sängen igår ?
Sa jag frågande till Jusitn
-Jag vaknade av att mitt ben ryckte till hela tiden, så jag väkte mamma och så somnade vi här nere istället för att  jag inte skulle behöva väcka dig.
Sa han sedan och reste sig upp så han satt i soffan istället, sedan pussade han mig på munnen..
Efter drygt 5-10 min så kom vi ut i köket och började fixa frukost till oss alla, jag skulle börja fixa med baconen och äggen, men jag hittade inte pannorna som man använder..
-Mamma? var är alla stekjärn och sånt ?
Sa jag och stannade upp samtidigt som jag kollade upp på mamma.
-Just det, jag har röjt lite i lådor och skafferi och ändrat förvaringen och sånt, jag hade somsagt inget att gör när jag vaknade imorse,
Sa hon och tog fram stekjärnet.
Jag, Justin och Pattie kollade på varandra och började stor skratta....
- HAHAHAHA Dina, du e allt för rolig...
Lyckades Pattie få fram och kramade om mamma
Sedan kunde inte mamma häller hålla sig så hon började också skatta... vi satt nog på golvet i 5 minuter och bara skrattade åt mamma, sedan lyckades vi få luft och jag började resa mig upp och gick bort till spisen. Jag fortsatte med frukosten.. Dom andra reste sig och fortsatte med det dom skulle göra....
När vi väl satt vid bordet alla fyra så började vi snacka med varandra och tänka över på vad vi skulle hitta på en varm skön sommardag, som denna onsdagen... Vi konstaterade rätt snabbt att vi skulle ta och hyra en segelbåt och åka runt lite på havet samt ta det lugnt på båten och sedan gå på resturang nere i hamnen på kvällen när vi kom tillbaka...

Nu vill jag ha 10 kommentarer från 10 olika IP-adresser innnan näsa kapitel :) puss lovisa

Do you remember me ? kapitel 95

och sa:
- Vad är det älskling?
- Jag har så ont i mina bröst och du stötte emot..
Jag himlade med ögonen och sa:
- Är din mens pågång eller?
Zoé skrattade och sa:
- Ja den ska komma imorgon...
Jag skrattade och satt sedan igång filmen.

Zoés perspektiv:
När vi då såg vad testet visade, NEGATIVT det va det ända jag kunde tänka på just då, negativt... Justin bara stack och då jag behövde honom som mest.. jag satte mig på golvet och började stor gråta, jag visste inte vad eller hur jag skulle reagera men en sak var säker, att jag visste att Justin och jag skulle klara det tillsammans, bara vi va tillsammans.
Efter en stund kom Justin tillbaka , jag visste ju hur han var att när han blev ledsen så ville han vara för sig själv, men det va ju vid detta tillfället vi behövde varandra som mest..
- Förlåt min ängel..
Sa Justin som nu hade kommit in på toaletten. Jag var inte arg på honom, jag visste bara inte hur jag skulle reagera.
- Älskling? vi klarar detta!
Jag visste det redan, men det kändes ändå som en lättnad att Justin också kände så. Jag nickade mot honom, och sedan kysste han mig
Vi bestämde oss för att kolla på film resten av kvällen, jag orkade inte göra något avancerat, och det tror jag inte att Justin gjorde heller.
När vi väl låg i sängen och Justin kom upp med godis och dricka, han råkade han stötta till mitt bröst, och jag får alltid jätte ont när jag ska ha min mens.
Och tyvärr va den beräknad tills imorgon.....
Filmen började och jag tyckte att den verkade jätte bra, den blev bara bättre och bättre samtidigt som Justin låg bredvid, tätt och avslappnad intill mig. Han höll om mig på ett sådära mysigt sätt som gjorde att jag somnade.
Jag vaknade sen av att filmens slut musik började spelas och att en massa text började rulla upp, jag torkade mig lite nätt under ögonen och kollade bredvid mig, där låg han, Justin min ängel och sov så sött...
Jag kände hur kissig jag blev så jag gick försiktigt upp ur sängen och in på toaleten och kissade, jag kollade om jag hade fått något blod från mensen men det hade inte kommit något, lite konstigt tyckte jag att det va, men tänka på att den säkert kommer lite senare på dagen.
När jag var klar inne i badrummet gick jag försiktigt in i rummet igen och släckte först tv:n och kröp sedan ner i sängen och tog Justins arm runt mig så han höll över mig...
Jag vaknade sedan av att ljudet från kastruller och en massa ljud nere ifrån köket som aldrig tog slut, så jag tog en snud och satte upp mitt hår i en liten boll

och gick sedan ner, jag såg inte Justin i sängen, så jag antog att han var där nere....
-God morgon min solstråle, sa min mamma , med en sådan röst som man blir så glad över..
-God morgon mamma, sovit gott? frågade jag tillbaka
-Jadå, jag kan inte klaga.
Sa hon och skrattade lite smått för sig själv, sedan fortsatte med det hon nu höll på med, som jag inte kunde tolka vad det va..
-Mamma varför gör du så mycket oväsen ifrån dig ? klockan e ju bara halv 11 på förmiddagen,
Sa jag till henne
-Ja men gumman du vet ju att om jag inte kan sova så gillar jag ju att laga mat och sysselsätta mig själv, fortsatte hon.
Jag orkade inte bry mig om mamma just nu... så jag började gå sakta mot vardagsrummet och tänkte att jag skulle kolla på tv en stund men när jag kommer in där så såg jag.....

5 ny kommentarer från olika personer, innan nästa kapitel, och nu tycker jag att jag va snäll... :) / lovisa :D

Do you remember me ? Kapitel 94

Jag var väldigt nervös nu, vilket Zoé också var...
Jag stängde mina ögon och tog tag i Zoés hand..
- PIIIIIIIIIIIIIIPPPPPPP!
Jag förstod att det hade sökt klart, jag öppnade sakta mina ögon...

Zoés perspektiv:
När vi äntligen var hemma blev vi bemötta av mamma och Pattie, dom frågade lite om hur det hade gått och så..
Sedan gick vi upp på vårt rum, Justin tog fram testet och läste sedan på baksidan.
- Du ska kissa på den och sen kommer den visa om du är gravid eller inte..
Han pussade mig nätt på pannan..
- Oke- ok..ej ...
Sa jag nervöst..
- det kommer gå bra älskling!
Sa Justin och kysste mig, jag pressade fram ett leénde och gick sedan in på toaletten, jag pressade allt jag kunde för att jag skulle lyckas kissa på stickan, men jag lyckades inte, även fast jag var jättekissig.
Jag suckade tungt....
- Det går inte Justin..
Sa jag och kände nu hur tårarna började rulla ned för mina kinder, Justin öppnade toaletts dörren och gick in, han satt sig på huk brevid mig...
- jodå, komigen nu älskling.
Jag log mot honom och gjorde sedan ett nytt försök med Justins hand inflätad i min..
Jag lyckades efter ett tag, jag gav testet till Justin som tog bort det så jag kunde torka mig, jag torkade mig snabbt och drog sedan upp mina jeansshorts.
Jag gick fram till vasken och tvättade mina händer, sedan gick jag fram till Justin..
Testet sökte fortfarande, Justins tag om min hand blev hårdare och han hade nu stänga ögon..
- PIIIIIIIIIIIIIIPPPPPPP!
Testet var klart, jag kollade sakta ned..
Detta beslut kommer att förändra mitt liv helt och hållet.
Justins perspektiv:
Och kollade på Zoé som kollade på mig..
- 1.... 2......3!!
Både min och Zoés blick vändes neråt...
Jag kollade upp ifrån testet för att möta Zoés blick, hon såg ut att vara i chocktillstånd..
Jag kände bara hur tårarna brände i ögonlocken...
Jag kollade ned på testet ännu en gång för att kunna inse att det inte var mer än så..
Jag slängde iväg testet, reste mig upp och gick därifrån..
Jag gick raka vägen till min bil..startade motorn och körde iväg, bort ifrån allt.. bort ifrån detta!
Jag körde till ett köpcenter, hoppade ut och började gå mot en klädesaffär..
Jag brukade göra så när jag behövde lite ensamtid..
Väl inne i affären var det fullt med pappz...
- JUSTIN!!?
- JUSTIN VAD HAR HÄNT!!?
- GRÅTER DU?!!
- JUSTIIIIIIIIIIIIIIIIIN!!! GRÅTER DU!?
Jag bara ignorerade det och fortsatte att gå.
Alla tog foton, men det ignorerade jag också.. jag orkar inte bry mig just nu.
Fan, varför har jag sån otur.. jag ville verkligen ha barn nu, jag känner mig redo..
Och jag lämnade Zoé så helt.. fy vilken dåligt kille jag är!
Nu hade det samlats massa fans där också.
Jag köpte det jag skulle ha sedan gick jag ut till bilen igen, jag startade motorn och körde sedan hem igen för att snacka med Zoé..
Jag öppnade dörren, mamma och Dina satt i vardagsrummet och kollade på film.
- Hej älskling.
Sa mamma.
- Hejhej!
Svarade jag och gick sedan upp på vårt rum..
Zoé satt där, i mitten av badrumsgolvet och grät.
När jag fick syn på henne så sprang jag fram till henne, jag omfamnade henne och viskade:
- Förlåt min ängel..
Zoé svarade inte utan bara kollade rakt fram.
- Älskling? vi klarar detta!
Zoé vände sakta sitt ansikte mot mig och nickade, sedan kysste jag henne nätt.
Jag reste mig upp och bar sedan upp henne i min famn, jag bar henne till sängen.
Jag drog av täcket på sängen och la henne sedan ned, jag bäddade ned henne och satt sedan på en film.
Charlie st.Cloud.
http://www.youtube.com/watch?v=MzgOvvMi8Lg
Jag gick ned för att hämta lite godis och läsk, sedan sprang jag upp på rummet igen.
Zoé låg i sängen och väntade på mig...
Jag sprang fram till sängen och la mig brevid henne.
- AJ!
Skrek hon...
Jag kollade förvånat på henne
och sa:
- Vad är det älskling?
- Jag har så ont i mina bröst och du stötte emot..
Jag himlade med ögonen och sa:
- Är din mens pågång eller?
Zoé skrattade och sa:
- Ja den ska komma imorgon...
Jag skrattade och satt sedan igång filmen.


12 komentarer ifrån olika ip-adresser, haha.
ni är bäst!

Do you remember me ? Kapitel 93

Väl inne i affären så gick vi till graviditests avdelningen, jag lutade mig fram för att ta ett test och just då hörde jag.....

Justins perspektiv:
Zoé tog det väldigt bra, men som sagt det är inte säkert om hon ens är gravid... jag håller med henne nu, det gör verkligen ont att säga så...
Vi åkte till apoteket för att köpa ett test, väl inne i affären gick vi till graviditets avdelningen, Zoé stannade till lite och kollade runt, sedan sträckte hon sig fram för att ta ett test..
Just då hörde jag hur knappen på en kamera trycktes ned.. jag kände blixten.
- HELVETE!!
Nästan skrek jag och kollade på Zoé som också tyckts märka det..
Zoé kollade oroligt på mig och gömde sedan testet, vi gick fram till kassan för att betala och nu hade det samlats folk utanför affären.. vi gick fram till kassan, betalade och gick sedan ut.. Just då tog dom en bild.
Jag försökte leka cool, men inom mig steg paniken steg för steg..
Jag tog Zoé i handen och vi gick väldigt snabbt till bilen.
- JUSTIN!!
- justin, är Zoé gravid!?
- justin varför håller du i ett graviditetstest?!
- JUSTIN!!
Tusen frågor ifrån alla håll... mitt huvud var nära på att sprängas...
Jag stannade upp och vände mig sedan om
- Zoé är inte gravid! Det är inte ett graviditetstest.. det är en temp..
Alla pappz backade och verkade tro på det, sedan vände jag mig och tog Zoé i handen och gick sedan iväg mot bilen,
jag öppnade dörren åt henne och hon hoppade in.
Sedan startade jag motorn och körde iväg..
- Justin?
Jag vände mig mot Zoé och sa:
- Ja älskling?
Zoé kollade bort och jag såg hur en tår föll ned ifrån henne kind..
- förlåt..
Shit, nu tror hon ju att jag är sur på henne..
Jag körde in mot kanten och stängde av motorn.
Sedan kollade jag mot henne och sa:
- Älskling, detta är allt annat än ditt fel.. du ska absolut inte vara ledsen..
Jag torkade bort hennes tårar och pussade henne i pannan.
- Men jag har ju förstört hela din karriär nu..
Jag kollade på henne precis som hon var dum i huvudet.
- Nej verkligen inte... du har bara gjort mitt liv intressant & underbart!
Zoé log så som bara hon kunde, sedan kysste hon mig.. jag besvarade kyssen och startade sedan bilen och började köra hem...
Väl hemma satt mamma och Dina vid köksbordet och åt frukost.
- hejsan!
Sa mamma, jag log mot henne och gick fram och pussade dom båda i pannan, samma gjorde Zoé..
- Så hur han ni haft det?
Sa Dina,
- Jättebra!
Sa Zoé och log stort.
- Vad bra!
Sa mamma och Dina i mun på varandra..
Jag log och sedan gick jag och Zoé upp på vårt rum för att ta testet..
Jag tog fram paketet och läste på baksidan.
- Du ska kissa på den och sen kommer den visa om du är gravid eller inte..
Sa jag och pussade henne nätt i pannan.
- Oke- ok..ej ...
Sa Zoé med en väldigt nervös röst,
- det kommer gå bra älskling!
Sa jag och kysste henne, hon tittade på och pressade fram ett leénde.
Sedan gick hon in på toaletten.
- Det går inte Justin..
Sa hon och jag hörde nu att hon grät..
Jag öppnade dörren och gick in, jag gick fram till toaletten där hon satt och satt mig på huk brevid henne.
- jodå, komigen nu älskling.
Zoé log mot mig och jag tog hennes hand.
Zoé andades djupt och försökte sedan igen...
Hon gav mig testet och jag gick bort till vasken för att kolla, Zoé torkade sig och drog upp jeansshortsen som hon hade på sig. Sedan gick hon fram till vasken och tvättade händerna, sedan gick hon fram till mig..
Testet laddade fortfarande...
pip pip pip..
Jag var väldigt nervös nu, vilket Zoé också var...
Jag stängde mina ögon och tog tag i Zoés hand..
- PIIIIIIIIIIIIIIPPPPPPP!
Jag förstod att det hade sökt klart, jag öppnade sakta mina ögon...

shit, undra vad det visar!?
12 komentarer för mer...
puss&kram :)

Do you remember me ? Kapitel 92

Han hade fortfarande samma uttryck som innan..
- Justin vad är det?!
Justin kollade oroligt upp på mig
och sa sedan:
- Zoé...

Justin kollade väldigt oroligt på mig
- J-aaa-g.. jag g..gl-ö-m..de att använda kondom...
Sa Justin med en darrande röst.
Jag kände hur allt stelnade till och jag visste inte hur jag skulle reagera, tänk så är jag gravid.. hur blir det med skolan då.. jag går ju bara i andra ring.. shit...
- Men det är ju inte ens säkert om du är gravid...
Det gjorde ont när Justin sa dom orden på något sätt, jag kanske vill vara gravid.. jag kollade ned för att inte möta Justins oroliga blick.
Justin tog tag i min haka och drog i den så jag kollade upp på honom.
- Zoé, du måste förlåta mig, jag glömde det helt!
Jag log lite och sa sedan:
- Men älskling, det är inte det jag tänker på.. men när du sa att jag kanske inte var gravid så gjorde det ont på något sätt.. precis som att jag vill vara gravid..
Justin sken upp..
Han harklade sig och sa:
- Om jag ska vara ärlig blev jag faktiskt lite glad när jag kom på det..
Jag log och kysste honom, sedan gick jag upp på mitt rum, slängde av mig alla mina kläder och hoppade sedan in i duschen, väl inne i duschen tänkte jag på allt som hade hänt, tänk så växer det ett barn i min mage..
När jag var klar smörjde jag in mig och gick sedan tillbaka till mitt rum, Justin satt på sängen, jag gick fram till min byrå och tog på mig en BH och sedan ett par spetstroser sedan gick jag fram till sängen och slog mig ned brevid honom.
- Justin?
Sa jag lite oroligt...
- Ja,vad är det hjärtat?
Jag pressade fram ett leénde och sa sedan:
- Kan vi handla graviditetstest?
Justins oroliga min blev direkt till ett leénde.
- Klart vi kan älskling, gör dig klar så åker vi sen..
Jag log och kysste honom, sedan gick jag fram till min " walk in closet ", jag tog på mig:
Sedan sminkade jag mig och fixade det sista, sedan gick jag ned till Justin som stod och väntade, vi gick ut till bilen och körde sedan mot apoteket.
Under resan var det mest tyst, jag tror att både jag och Justin är otroligt nervösa..
När vi var framme så parkerade vi, när Justin hade stängt av bilen så kollade han på mig, jag nickade mot honom och han öppnade sin dörr och hoppade ut, jag hann inte öppna min för Justin sprang runt och öppnade dörren för mig,
jag log och kysste honom som tack..

Sedan tog Justin min hand och vi gick in i affären.
Väl inne i affären så gick vi till graviditests avdelningen, jag lutade mig fram för att ta ett test och just då hörde jag.....

OMG, vad hörde hon?!
minst 10 komentarer för mer:)
pusspuss

Do you remember me ? Kapitel 91

Vi åt upp och sedan gick vi ner i huset igen och in på Justins rum. När vi hade kommit in på rummet började Justin kyssa mig, jag kysste tillbaka och det blev mer intensivt. Justin tryckte upp mig mot väggen och vi kysstes fortfarande fast jag avbröt kyssen och sa:
- Vi kan ju inte göra det nu, mamma och Pattie är ju där nere. Han kollade på mig och log.
- Nä dom är hos baka & deda, jag har redan snackat med dom och sa att vi ville ha huset för oss själva. Jag log och fortsatte kyssa honom. Vi gick mot sängen och han la mig ner.....

Zoés perspektiv:
Han fortsatte och kyssa mig och sedan ner på halsen, detta va en av dom många saker jag hade saknat med Justin, att han gjorde det så romantiskt. Justin lyckas göra det på ett sånt sätt så att det känns rätt, och det är nog inte många killar som lyckas med det.  Så han fortsatte ner och nu va han vid mina bröst, han drog av mig tröjan och kollade mig djupt in i ögonen och jag nickade som ett godkännande och han fortsatte med att kyssa mig, jag drog av hans tröja och drog min hand mott hans bara rygg sen la jag mina händer på han skylderbland och vi fortsatte att kyssas. Justin började knäppa upp mina byxor och jag kände att jag hade saknat han så mycket, hans ömsesidiga sida, och hur omtänksam han var, och hur mycket respekt han hade för tjejer, och att han gjorde allt så bra fast på ett sånt romantiskt sätt som jag bara trudde fanns i filmer.
Han droga av mina byxor och jag började knäppa upp hans svarta, otroligt sexiga byxor. Nu låg vi och strulade med våra nakna kroppar imot varandra, och allt kändes så jävla rätt.  
Justin smekte mina bröst så som bara han kan, jag stönade lite lågt samtidigt som jag log.
Justin kollade på mig och viskade sedan i mitt öra:
- jag älskar dig..
Jag kollade in i hans vackra ögon och log.
Han log tillbaka och kysste sedan mig
Sedan stoppade han in den, han började röra sig i rythmisk takt och vi båda stönade högt..
Vi höll på ett tag och sedan kände jag hur mina muskler spändes och jag kom, därefter kom justin, han stönade högt och la sig sedan utmattad brevid mig.
Jag log och vände mig om så jag låg mot honom, han drog bort en hårslinga ifrån mitt ansikte..
Han kysste mig la sedan sin arm runt mig, därefter låg vi bara och kollade på varandra och inte långt efter det somnade vi.
Justins perspektiv:
Jag vaknade av ett ryck, och tänkte på gårdagen, den var helt fantasktiskt, ZOÉ va helt fantasktiskt, jag hade saknat henne så otroligt mycket, jag kollade på andra sidan sängen där hon låg, min ängel,mitt liv,min tjej, ingen annan skulle få ha henne, jag vill kunna gå och lägga mig och vakna upp med Zoé vid min sida varje dag ändå tills döden tar någon av oss.. hon sov så vackert och jag ville inte väcka henne, så jag pussade henne nätt på kinden, och gick sakta av sängen, Zoé mumlade något och vände sedan på sig, jag skrattade lite åt hur söt hon såg ut. Jag gick ned till nedanvåningen och tog en macka, sedan gick jag fram till soffan och slog mig ned, jag startade tv:n.. MTV.. yes! det är sixteen and pregnet, jag la mig till rätta och var sedan helt inne i tv:n...
helt plöstligt kom jag på shit!!!
nu är mitt liv förstört!! fan justin.. eller ?
Zoés perspektiv:
Jag vaknade av att solen sken i mina ögon, jag öppnade ena ögat långsamt och sedan det andra, jag upptäckte ganska snabbt att Justin var borta, jag reste mig snabbt upp i sängen och kom sedan att tänka på gårdagen, jag log stort och reste mig sedan upp, jag gick ned där jag blev bemött av Justin, han såg väldigt orolig ut, vääääldigt orolig!
Jag gick fram till honom och kramade honom bakifrån, han kollade på mig och log sedan kysste han mig...
Han hade fortfarande samma uttryck som innan..
- Justin vad är det?!
Justin kollade oroligt upp på mig
och sa sedan:
- Zoé...

RSS 2.0