<3

---

Det var jätte skönt att komma hem, att kunna ligga här hemma och vila, mycket bättre än att vara på sjukhuset. Zoé gick direkt upp på ovanvåning och kom ner i sin röda onepice, sedan kom hon och satte sig bredvid mig i soffan, vi började snacka om hur tufft detta skulle bli och hur jag skulle göra med konserterna. Vi kom fram till att det bästa var nog att jag snackade med Scooter om det.

Efter det så hjälpte Zoé mig ut i köket, så vi kunde börja fixa middagen.

- Jusitn du behöver inte hjälpa till, det är bättre att du ligger och vilar i soffan än att du sitter och skär grönsaker i köket, sa Zoé

- Sluta Zoé, jag vill ju hjälpa till. Fortsatte jag sedan och försökte ta sats upp ur soffan.

Jag satte mig på stolen och tog tag i kniven och väntade på att Zoé skulle komma bort med grönsakerna.

Zoé stog ett bra tag och kollade i kylskåpet innan hon bestämde sig för vilka vi skulle använda.

Jag lyckade att sträcka mig bort till radion och satte igång hög musik...

- Boy don't even try to touch this Boy this beat is crazy This is how they made me Houston, Texas baby This goes out to all my girls That's in the club rocking the latest Who will buy it for themselves and get more money later.
Började Zoé att sjunga, jag började skratta

- Vad? bara för jag e så jävla grym, sa Zoé och började skratta isönder sig

- HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAH... Fortsatte jag sedan

Zoé hade ju danser till allt så klart. Så hon började dansa till denna oxå

När Zoé höll på att dansa och sjunga och vet i gudarna vad hon höll på med, så kom mamma in i köket och började dansa med.. Det inte lång tid till Dina kom och undrade vad det var som hände, hon bara började skratta.

Sedan när vi väl hade stått och skrattat och dansat med varandra så började vi alla att fixa maten. Den blev klar på noll tid.

1 månad senare../ Zoés perspektiv
Nu har det gått en månad, Justins läkare hittade botemedel mot honom så hans konserter är nu igång, min mens har fortfarande inte kommit... Min mage har börjat bli större och jag mår illa konstant!
Jag har inte vågat berätta något för Justin så han vet fortfarande ingenting..
Vi är fortfarande kvar i Petrcané och idag ska Justin ha konsert...
- Skynda er, vi måste åka nu!
Skrek mamma ifrån nedanvåningen.
Jag kollade på Justin som stod och borstade sina tänder...
Han kollade väldigt oroligt på mig.

Jag skrattade åt honom och tog sedan mina saker och gick ned.
Jag hade på mig.

- Vart är Justin!
Sa Pattie otåligt.
- Ja.. du vet killar..
Sa jag och suckade lite oseriöst.
- Det där hörde jag!
Sa Justin som ni kramade mig bakifrån..
Han pussade mig i nacken och gick sedan ut till bilen..
Han hade på sig.

Jag kollade efter honom och blev direkt orolig.
Shit Zoé, jag måste verkligen snacka med honom om min mens...
Jag gick sakta efter och hoppade sedan in i bilen.
Justin kollade oroligt på mig

och sa:
- Älskling vad är det?
Jag kollade snabbt upp och vände sedan huvudet ut emot fönstret så han inte skulle upptäcka att jag blev nervös.
- Ingenting.
Sa jag med min blick på vägen utanför fönstret.
- Men jag ser ju att det är något Zoé.
Sa han och la sin hand på mitt lår.
Jag vände mitt ansikte och kollade honom rakt in i ögonen och sa:
Justin, vi tar det efter konserten...
Jag såg hur orolig Justin blev... men jag ville inte berätta innan konserten, fast det kanske bara blev ännu värre nu?

Justins perspektiv:
När vi väl var framme så öppnade jag dörren och hoppade ut, sedan gick jag runt sidan och öppnade dörren för Zoé, hon log som ett tack..
Undra vad det är hon menar? Hon kanske har hittat någon annan.
Tusen tankar snurrade i mitt huvud och jag visste verkligen inte vad jag skulle göra...
Påväg in så tog jag min arm runt Zoés midja.
Fansen skrek och tog foton, jag och Zoé stannade och skrek autografer och lite så sedan gick vi in, väl inne så gick jag och Zoé till min loge.
- Zoé jag måste få veta innan konserten, vad är det?
Sa jag, jag såg hur orolig Zoé blev. Hon tog ett djupt andetag och sa sedan...
- Justin, min mens...
Jag visste verkligen inte hur jag skulle reagera..
- Har den inte kommit?
Sa jag och tog ett steg närmre.
- Nej, och min mage har börjat växa..
När hon sa det så la jag faktiskt märke till det, vilket jag inte hade gjort innan.
- Men...
Hann jag bara säga innan Zoé slängde sig i min famn.
Jag tog tag om hennes hår och pussade henne i pannan och sa:
- Detta fixar vi älskling!
Zoé lyfte sitt vackra ansikte ifrån min famn och log svagt..
- Vad sa du!?
Hörde jag en röst bakom mig säga..
shit!

---

10 komentarer minst.
puss :)