do you remember me? kapitel 117

Han var så vacker, hans ögon skulle locka vem som helst.
- daddy loves you the most, Adrian Destin Aliyoh Leonard Bieber.
Sa jag låg och pussade honom sedan nätt, sedan la jag ner honom på Zoés famn och kollade henne i ögonen.
- and Justin loves his beautiful girlfriend more than anything.
Sa jag till Zoé som log vacker och sedan viskade hon..
- and Zoé loves her wonderful husband more than that.
När hon sa husband kände jag hur glädjen sprack inom mig, detta kan verkligen inte bli bättre.
Jag kysste Zoé länge samtidigt som jag grät.


Zoés perspektiv:
Allting gick så snabbt kändes det som, helt plötsligt låg Justin brevid mig samtidigt som vi kollade på våra älskade änglar..
Allt kändes så overkligt men endå så otroligt underbart.
Smärtan och väntan var värt det till 1000 % och jag ångrar inte en sekund av mitt liv just nu, jag kollade upp emot Justin som låg och kollade på tvillingarna, han såg så stolt ut och jag såg hur förtrollad han var av dom, vilket jag också var. Jag trodde att Justin fortfarande skulle vara frånvarande men mina tankar har verkligen blivit annerlunda. Tänk att jag ligger här med min egna familj, som tillhör mig.. bara mig.
Efter ett tag kom mamma och Pattie in.
Mamma tog upp Adrian och Pattie tog upp Lupita, dom började att attakera dom med pussar.
Jag bara skrattade och man såg i deras ögon att dom var lyckliga, jag kände hur Justin hoppade närmre mig samtidigt som han tog tag om min haka och kollade mig djupt i ögonen.
- volim te dragi. ( jag älskar dig älskling )
Sa han och log lite svagt,

jag kände hur glädjen steg inom mig, han har aldrig varit så extremt gullig emot mig som nu, han är verkligen det bästa i mitt liv.. han räddade mig helt enkelt ifrån att komma ner till botten.
- i love you more than that.
Svarade jag, man såg hur glad Justin blev eftersom han log det största han kunde

sedan kysste han mig med en underbar kyss, jag log samtidigt och när vi hade avslutat kyssen viskade jag.
- they have received your lips.. just as i wanted.
Justin skrattade och sa:
- haha, yes I noticed it and Adrian has your eyes, he could'nt be more beautiful.
Jag skrattade och svarade:
- And Lupita has your eyes, every boy will fall inlove with her.
Justin log stort men fick sedan en mer seriös blick och sa:
- Yes, but she won't have a boyfriend until I allows her.
Jag skrattade och svarade:
- honey, just listen 2 your self, she will fall inlove just like you did.
Då log Justin extra stort och sa:
- yes, I fell inlove with the most beautiful girl in the world.
Sedan kysste han mig igen, denna gången var det jag som avslutade den eftersom att mamma och Pattie fortfarande var i rummet.
Justin kollade på mig med en frågande blick men förstod sedan när jag nickade åt mammas och Patties håll.
Han log stort och släppte taget om mig, sedan gick han fram till mamma och Pattie och la armarna om dom båda samtidigt som han kollade emot tvillingarna stolt.
Jag låg där och iaktog hans rörelser, dom vackra rörelserna som gör att jag blir galen.
- aren't they beautiful? just like their gandmothers.
Sa Justin och gav dom varsin puss på kinden.
Jag log emot dom och tog sedan fram till kamera och tog ett foto på dom..
Timmarna rullade och tillslut blev vi utskrivna eftersom att dom båda var helt friska.
tack och lov för det!
Jag tog på mig min mjukisdräkt
 
och sedan klädde vi på Lupita och Adrian.
Lupita:


Adrian:

Sedan la vi ner dom i två babylifters.

Sedan gick vi med tunga steg emot vår bil.
Det var fullproppat med pappz och fans men som tur var hade security kommit dit vilket lättade problemet en del.
Väl inne i bilen suckade jag tungt ut och Justin kollade på mig med en ursäktande blick.
Jag log som svar och sedan startade han bilen och vi körde iväg.
Efter ett tags körande kom jag på att jag var hungrig som alltid.
- älskling?
Började jag och försökte låta lite fjäsk aktigt.
- Ja mitt hjärta?
Svarade Justin som hade sin blick fast på vägen.
- Kan inte vi handla BK?
Fortsatte jag och log det största jag kunde.
Justin kollade i speglen så han kunde se mig eftersom jag satt där bak och skrattade lite tyst när han såg mig.
- Klart vi kan älskling!
Svarade Justin efter ett tag och jag jubblade tyst för mig själv.
Hela vägen till Bk snackade jag och Justin och exakt allting.
Vi bestämde bland annat att jag skulle snacka kroatiska med barnen och Justin skulle prata engelska.
Väl framme så körde vi fram till drive-through och gjorde våra beställningar och körde sedan fram till luckan.
När tjejen som jobbade där såg Justin så log hon stort och sa:
- jag får grattulera till tvillingarna.
Justin log vacker och svarade:
- tack så mycket!
Sedan fick vi vår mat och körde snabbt hemåt.
Båda tvillingarna hade somnat så det var helt tyst i bilen.
Justin tryckte på radion och sänkte volymen så man bara hörde lite smått ljud.
Det var love the way you lie part 2 som spelades.
http://www.youtube.com/watch?v=2B50RUXbs-8
Jag älskar denna låt och har även sjungit den tusen gånger.
Jag började tyst sjunga, då och då kände jag hur Justin kollade på mig i speglen men jag bara log emot honom samtidigt som jag sjöng.
När låten var slut så klappade Justin men blev avbruten av mig som sa:
- Justin tyst, du väcker tvillingarna!
Justin skrattade och kollade på mig i speglen vilket gjorde att jag också började skratta.
- Du sjunger som en gud älskling!
Sa Justin och kollade på mig återigen.
- pss.. skit snack.
Svarade jag bara och kollade ut ur fönstret.
Justin bara suckade och snart var vi äntligen framme, Justin stannade bilen och gick sedan ur och öppnade snart min bildörr.
Jag klev ut och sträckte sedan mig efter babysitterna.
När jag hade fått ut Lupitas så såg jag att Justin stod och kollade på mig samtidigt som han visslade som man gör när man ser något väldigt sexigt.

Jag kollade frågande på honom och han vaknade upp ur sitt drömmande.
- shit Zoé, du är så jävla sexig!
Sa Justin och jag kände hur jag började rodna.
Jag skrattade och sträckte mig sedan efter Adrians babysitter och när jag hade fått ut den så stod Justin fortfarande och stirrade på mig.
Jag smällde till honom på armen och gick sedan in med Adrian och Lupita på varsin arm.
Jag hörde hur han sprang efter mig och låste upp dörren åt mig, jag log som tack och gick sedan in.
Jag gick raka vägen upp till Adrians och Lupitas rum och la dom sedan gick jag in till mitt och Justins rum för att fixa mig inför natten.
Jag var helt slut så jag drog av mig mina kläder och skulle precis ta på mig mitt nattlinne när jag hörde att Justin resa sig upp ifrån sängen, jag hoppade till eftersom jag inte visste att han var där.
Han gick med sexiga steg emot mig, han blick var fast i mina ögon, det gjorde mig upphestad på något sätt.. jag kanske inte var så trött iallafall?


FÖRLÅT FÖR DÅLIG UPPD.
verkligen jättemkt förlåt:(
men jag har ingen ork.. eller ideér..
menmen..
20 komentarer:)?
älskar er!

do you remember me? kapitel 116

Läkaren kom in IGEN och undersökte Zoé.
- oh, Zoé?
Sa läkaren och både jag och Zoé blev skit rädda.
vadå oj?!!
Hoppas bara inte det är något fel, snälla gud mina barn måste vara friska.. snällaa gud!
Skrek det inom mig..

Zoés perspektiv:
- oj, Zoé?
Sa läkaren till mig och jag kände hur rädd jag blev.
Vad är det nu för fel, jag har inte druckit, inte rökt, jag har tränat och ätit mycket..
Jag kollade på Justin som satt helt stilla och bara väntade på att läkaren skulle fortsätta..
Jag såg hur rädd han var och jag förstod honom verkligen.

- Du är fullt öppen nu, vi kan starta förlossningen.
Jag andades ut och kände hur lättnan steg...
Men varför sa han oj? Jag hann inte tänka mer fören jag kände Justins hand greppa tag om min, jag klämde hans hand hårdare.
Jag kollade på honom som log ett svagt leénde och sedan kollade jag emot läkaren och nickade.
Allt gick så snabbt, helt plötsligt var rummet fullt av sjukskötorskor och läkarer och Justin stod vid min ena sida och torkade mig i pannan med en handduk samtidigt som han sa:
- komigen älskling, du klarar det.
Mamma och Pattie stod vid andra sidan och pusade på mig precis som Justin.
Jag bara låg där och iaktog allting, är det såhär det är? Att föda..
Jag hann inte tänka mer fören värken kom och det var dags att krysta.
Jag krystade samtidigt som jag skrek och i kombination försökte jag att andas.
En sjuksköterska hade lärt mig hur man gjorde det innan så jag skulle få luft.
- 5 ...4...3...2..1.
Räknade läkaren ner och jag andades tungt ut på 1.
Jag visste att det skulle göra ont att föda.. men detta var värren än det..
- du är grym älskling!
Sa Justin samtidigt som han torkade mig i pannan med en handduk.
Jag log som svar och sedan var det dags igen.

Justins perspektiv:
Jag bara stod där vid sidan om Zoé och glodde,

allting gick så fort, jag trodde att det skulle ta längre tid.
Tänk att Zoé ska föda mina barn.. mina egna barn.. hoppas dom kommer ärva våra talanger..
Mer hann jag inte tänka för nu var det dags för att krysta igen.
Zoé började krysta och jag såg hur ont hon hade, jag torkade henne i pannan med den blöta handduken som jag hade blivit beordrad till samtidigt som jag peppade henne.
Såhär höll vi på ett tag, jag kände hur nervös jag blev när varje värk kom.
Ska dom inte komma snart? ... tänkte jag hela tiden.
Jag kollade på klockan sådär varannan minut, jag vet inte varför men på något sätt kände jag mig extremt stressad. Kanske för att jag var trött, eller för nervös.. Jag vet inte.. men jag måste visa min stark för Zoé nu.
Samtidigt som jag var nervös, stressad och allt det så var jag otroligt lycklig..
Lycklig för att ha Zoé, lycklig för att ha lyckats i mitt liv, och framför allt lycklig för att leva med personen som jag älskar.  Jag är så otroligt lycklig lottad.
När jag stod där i mina egna tankar så frös allting till is, jag insåg att jag har gått ifrån att vara barn till vuxen, att jag måste börja ta ett ansvar jag inte har behövt ta innan, i denna sekund insåg jag att jag är en pappa, en pappa till två barn, som kommer skrika, bajsa, kräka.. och mitt liv kommer bli tufft dom två kommande åren, men jag känner mig redo, jag är verkligen redo för detta.
Allt fortsatte att röras och snart skrek en läkare.
- Nu syns huvudet!
Jag kände jag jag fick en adrenalinkick och jag lutade mig fram för att se och precis som dom sa så såg man ett huvud, håret var mörkt och jag kände hur jag började gråta.
Jag grät av lättnad och framför allt grät jag av glädje.

Jag kollade Zoé i ögonen som var blöta av tårar, jag såg lättnaden i hennes blick och jag log stort emot henne.
Jag kollade in i hennes ögon och mimade tre ord som betyder så mycket för mig.
" i love you "
Zoé log emot mig och mimade tillbaka:
" forever n ever "
Jag log det största jag kunde samtidigt som tårarna rullade ner ifrån mina kinder.
Jag kollade ner emot mitt barn igen och nu hade huvudet kommit ut, jag kan inte fatta det.. att på mindre än 5 sekunder har mitt barn blivit fött, kommit till denna underbara värld. Jag blev helt kär i barnet, i mitt barn, så vackert!
- Det är lilla Adrian!
Sa läkaren som hade förlöst Zoé, jag kollade ner och såg vår vackra Adrian.
Jag sprang fram till Zoé och kysste henne hårt och grät ännu mer denna gången.

Sedan släppte jag taget om henne och gick fram till läkaren som höll på att torka av Adrian.
- Justin vill du klippa navelsträngen?
Frågade en läkare. Jag blev helt paff.. detta händer verkligen, jag har fått en son!
- Ja!
Sa jag med en darrig röst och fick sedan en sax, jag klippte av den och jag kände hur mamma och Dina tog tusen foton, sedan skulle dom kontrollera honom så han var helt frisk så jag gick till Zoé som låg och krystade.
Jag tog tag i hennes hand samtidigt som jag kollade på mamma som också grät..
Jag såg hur stolt hon var i hennes blick, jag log stort emot henne sedan kollade jag emot mitt andra barn som man också såg huvudet på nu.
- Underbart Zoé, vi ser huvudet nu!
Sa läkarna och jag fick ännu en adrenalinkick och gick fram och kollade, jag har nog aldrig gråtit såhär mycket i hela mitt liv faktiskt.
Man såg hela huvudet nu och det första jag la märkte till var att hon och Adrian hade exakt samma läppar, dom hade fått mina läppar.
Jag visste att Zoé ville det så jag blev jätteglad och snart var hela Lupita ute.
Dom tog bak henne och torkade av henne och jag fick klippa navelsträngen igen, känslan var underbar och den går verkligen inte att beskriva. Jag gick tillbaka till Zoé som pustade ut samtidigt som hon grät och nu låg Adrian och Lupita på hennes bröst..
Jag kollade på dom och insåg att jag aldrig i hela mitt liv kommer sluta älska någon av dom..
" never ever "
Jag la mig brevid dom och mamma och Dina tog miljoner foton, sedan la dom bort kamrorna och höll på att gulla med dom.
Jag kollade stolt på dom, men jag var så himla rädd att någon skulle skada dom, eftersom jag har två småsyskon så kan jag redan allt om barn vilket är bra..
Jag kollade på Zoé som låg och kollade på Lupita och Adrian.
Hon är så otroligt vacker, hennes gröna mystiska ögon, hennes bruna långa vackra hår, hennes läppar som är så fylliga, och hela hon som är så otroligt fin.
Jag skulle inte vilja byta ut en enda sekund med henne, inte en enda sekund.
Zoé kollade nu upp emot mig och log stort och jag såg hur lycklig hon var, hon grät och det gjorde jag också.
Jag kysste henne lugnt och viskade sedan i hennes öra.
- i will love you today and tomorrow
- and forever.
Fortsatt Zoé och kysste mig nätt, sedan kollade vi ner emot våra barn och jag pussade först Lupita i pannan, sedan Adrian.
Så mjuk hud dom har, så små händer och deras ögon..
Adrian hade fått Zoés ögon, och Lupita hade fått mina.
Dom hade verkligen fått lite av allt.
Och vackra va dom... på sina egna sätt.
Mamma och Dina hade lämnat rummet samt alla läkare för att vi skulle få lite ensamtid.
Jag bar upp Lupita och la henne i min famn.

Jag var helt kär, hon var så vacker.
Jag kollade in i hennes vackra ögon och sa:
- i love you my princess, Lupita Demitra Aliyah Elionora Bieber.
Jag kollade upp och såg att Zoé låg och kollade på oss med tårar i ögonen,
jag som fortfarande grät log stort och kollade sedan ner emot Lupita igen, jag pussade henne nätt och sedan la jag ner henne på Zoés bröst sedan tog jag upp Adrian.
Han var så vacker, hans ögon skulle locka vem som helst.
- daddy loves you the most, Adrian Destin Aliyoh Leonard Bieber.
Sa jag låg och pussade honom sedan nätt, sedan la jag ner honom på Zoés famn och kollade henne i ögonen.
- and Justin loves his beautiful girlfriend more than anything.
Sa jag till Zoé som log vacker och sedan viskade hon..
- and Zoé loves her wonderful husband more than that.
När hon sa husband kände jag hur glädjen sprack inom mig, detta kan verkligen inte bli bättre.
Jag kysste Zoé länge samtidigt som jag grät.
" that's the end of this story, the family lived happily ever after "


hehe, juuuuuuust kidding:)
kommer mer inom kort,
25 komentarer:)?
älskar er!



do you remember me? kapitel 115

Zoé åt som en gris och jag kollade på henne och skrattade.
- Du är bäst älskling!
Sa Zoé men munnen full av mat, jag log och pussade henne sedan fortsatte jag att äta.
Helt plötsligt så slogs dörren upp, både jag och Zoé hoppade till och kollade förskräckt emot dörren..
Där stod..

Zoés perspektiv:
När jag kollade förskräckt emot dörren såg jag mammas vackra ansikte skinna upp hela rummet.
- Mamma!
Tjöt jag och log väldigt stort.
Mamma tog ett steg in i rummet och efter sig hade hon Pattie.
- Pattie!
Sa jag och log stort emot dom båda.
Jag kollade på Justin som bara satt och log.. han såg så söt ut.

Mamma och Pattie kom fram till oss och dom hade med sig en present.
Jag log stort och kollade sedan på Justin som log ännu större.
Vi båda ÄLSKAR presenter!
Jag tackade och började sedan riva upp presenten.
Justin satt bakom mig och kollade spänt på presenten.
I paketet fanns en söt body till Lupita & Adrian..
Och även varsin snuttefilt.


- oh vad fint! tack så mycket!
Sa jag och Justin i mun på varandra.
Mamma och Pattie nickade som varsågod, jag kollade på Justin som sedan kysste mig.

Jag log och sedan släppte han mig och jag kände hur lycklig jag är.
Jag har världens finaste kille, världens bästa familj och snart ska jag få världens finaste barn..

Justins perspektiv:
Zoé är så vacker, på något sätt tycker jag hon är vacker när hon är gravid..
Inte för att hon inte alltid är det, men det är något speciellt med att veta att hon har något i sin mage som vi har skapat tillsammans, bara hon och jag.. inte alla tusen belibers, inte mamma, inte pappa, inte Dina..
Bara vi..
" just us "
Jag kände hur spänd jag blev varje gång Zoé gjorde ett ljud ifrån sig och jag började undra vart Caitlin hade tagit vägen..
Jag fiblade upp min mobil och tryckte på " Caitlin " sedan tryckte jag på " ring " knappen.
Signalerna gick och tillslut svarade hon.
- Speak.
- Ja det är Justin, var är du?
- hej, ja jag är påväg med dina fans gör det nästan omöjligt ju..
Sa hon och lät väldigt irriterad.
Ja suckade tungt och gick fram till fönstret och drog bort gardinen lite så jag kunde kolla ut.

- ohfuck..
Sa jag tyst och suckade ännu en gång.
- Vad?
Sa mamma och kollade oroligt på mig.
- att dom aldrig ger sig..
Mamma kollade ut och sa:
- jaha.. skit i dom nu Justin, detta gäller dig och Zoé inte hela världen..
Jag log som svars och gick sedan fram till Zoé som låg i sängen.
Jag la mig brevid henne och hon log svagt, man såg hur ont hon hade..
Jag visste inte vad jag skulle göra så jag låg bara där och höll om henne.
Helt plötsligt kom Caitlin inrusandes, hennes hår var ruffsigt och hon såg väldigt irriterad ut.

- oh!
Gav hon ifrån sig och jag kunde inte undvika att skratta...
Jag tycker verkligen synd om henne, men hon är så rolig när hon är arg..
Zoé kollade konstigt på mig men sedan började hon också skratta med och tillslut skrattade vi alla..

Efter ett tag sträckte Caitlin fram en väska till mig, jag log och tog emot den sedan öppnade jag den nyfiket.
Det låg kläder i den.
- Tack så mycket gumman!
Sa jag och pussade Caitlin i pannan, ja vi är som syskon.
Caitlin nickade och satt sig sedan brevid Zoé.
Jag drog fram mina kläder och bytte om, alla i rummet har sätt mig i underkläder så det var lugnt.

Det fick bli pyjamasbyxor och en tjocktröja.
Sedan drog jag fram Zoés kläder som hon skulle ha på sig imorgon, eftersom hon var tvungen att ha sjukhuskläder idag..
Jag tog fram sjukhuskläderna och hjälpte sedan Zoé att resa sig, sedan drog jag sakta av hennes kläder och satt sedan på sjukhusnattlinnet. Man såg hur ont Zoé hade och jag försökte vara så försiktig som möjligt.
Men hon hade ju jätteont i sina bröst så när jag tog av BH:n fick jag vara extra försiktig.
Zoé kysste mig som ett tack och jag hjälpte henne att lägga sig ner igen.
Tmmarna rullade på och läkare kom in och undersökte Zoé oftare och oftare.
Zoé grät hela tiden och jag blev bara mer orolig för varje sekund som gick..
Just nu satt jag brevid Zoé och höll henne i handen samtidigt som jag höll en blöt handduk emot hennes panna.
En läkare kom in i rummet för 1000 gången kändes det som..
Han kollade hur Zoé mådde och kollade sedan hur öppen hon var..
- Du är bara 2 centimeter Zoé, så vi får vänta lite till tills du ligger mellan 3-4.
Zoé nickade samtidigt som hon började gråta ännu mera.
Jag kände mig så otroligt handikappad.. jag kunde verkligen inte göra någonting...
Jag bara satt och glodde som en idiot!
¨
Jag kände hur tårarna började rulla ner ifrån mina kinder och jag lutade mig emot Zoé och viskade:
- förlåt..
Zoé kollade på mig och log, sedan torkade hon bort mina tårar och sa:
- älskling, gråt inte. vi ska få barn! vi ska bli en familj, det är allt värt det!
Jag log som ett fån och kysste henne sedan länge...
Tiden rullade och jag började bli väldigt otålig nu, lika så Zoé.
Läkaren kom in IGEN och undersökte Zoé.
- oh, Zoé?
Sa läkaren och både jag och Zoé blev skit rädda.
vadå oj?!!
Hoppas bara inte det är något fel, snälla gud mina barn måste vara friska.. snällaa gud!
Skrek det inom mig..


20 komentarer:)?
älskar er!!
ni är bäst:)
puss fanny (L)

svar på tal

mer! men bara en liten fråga, hur utalar man zo'e
soi elr zo'e, asså precis som man utalar id'e ;)


aw ni är så gulliga.. och Zoé utalas som soi.. bra fråga:)
kram fanny(L)

do you remember me? kapitel 114

Jag kände hur oron steg inom mig.
Tänk så har hon fött? tänk så har hon fött utan mig?!
Jag sjöng dom sista orden.
" Tell me what I wanna hear, tell me you love me "
Sedan sprang jag av scenen med skakiga ben.
- SCOOTER VAD ÄR DET?!
Skrek jag och Scooter kollade ännu mer oroligt på mig..
Oron bara steg och steg och Scooter tog ett djupt andetag och sa:
-


Zoés perspektiv:
Jag nickade och försökte hålla ut..
denna smärtan var den värsta, jag visste att det skulle göra ont, men inte SÅHÄR ont!
När vi äntligen var framme efter en evigåktur så sprang Caitlin runt till min sida och hjälpte mig ut.
Vi gick med tunga ben in till sjukhuset och såklart var det smockat med pappz, hurfan visste dom att jag var här?
- ZOÉ ÄR DET DAGS!?
- VART ÄR JUSTIN!?
- ZOÉ!!
Jag gick bara förbi dom, asså har dom ingen respekt alls?
Väl inne på sjukhuset så skrek Caitlin:
- vi behöver en läkare!!
En sjuksköterska kom springandes mot oss och tog tag om mig.
- Hennes vatten har gått!
Sa Caitlin och sköterskan nickade och hjälpte mig till ett rum som jag skulle föda i förmodar jag.
- Lägg dig här och ta på dig detta så kommer jag alldeles strax.
Jag nickade och Caitlin hjälpte mig att ta på mig det fula nattlinnet.
Sedan la hon mig ner på sjukhussängen..
Jag låg där i flera timmar kändes det som..
Barnmorskor kom in och kände och kollade och gav bedövning vilket gjorde att den värsta smärtan försvann.
Det var en sådan lättnad.. men nu var det bara en sak som fattades...
Justin.

Justins perspektiv:
- Justin, Zoé har åkt in.. hennes vatten har gått.
Jag visste inte vad jag skulle göra, utav ren reflex la jag mina händer för mitt ansikte och började gråta.

Jag är inte där när min flickvän ska föda..
Så ont hon måste ha... så rädd hon måste vara, och så är jag inte där!
Jag är världens sämsta pappa!
- Justin, det är lugnt stick du så förklarar jag för dina fans.. jag fixar detta.
Jag kollade upp mot Scooter och försökte tolka det han precis hade sagt..
Sedan hoppade jag upp i hans famn och sa:
- du är bäst!
Sedan sprang jag ut till min bil.
Det var såklart fullsmockat med fans och pappz, men jag brydde mig inte så mycket nu.
- JUSTIN!?
- SKA ZOÉ FÖDA!?
- VARFÖR LÄMNAR DU KONSERTEN!?
Jag sprang bara förbi dom och hoppade sedan in i min bil.
Under hela färden dit så tänkte jag på allt Zoé och jag har genomgått tillsammans, och nu så ska vi ha barn..
Jag kan inte fatta det, allt har gått så snabbt..
Helt plötsligt var jag framme, jag stängde av motorn och suckade djupt..
Jag är riktigt nervös nu! Jag tog ett djupt andetag sedan hoppade jag ut.
- JUSTIN!?
- ÄR DET DAGS NU?!
Jag orkade verkligen inte med pappz längre, jag började springa förbi dom och väl inne så sprang jag fram till receptionen.
- vart ligger Zoé?!
Frågade jag andfått..
- omg du är Justin Bieber!?
Sa hon som satt i receptionen och började hyperventilera.
- ja det är jag! vart ligger Zoé!?
Sa jag lite otåligt.
- Ehm hon ligger i rum 10 A.
Jag svarade inte utan började springa dit, när jag var utanför dörren såg jag hur Zoé låg där med mjukiskläder och massa saker över magen, hon såg väldigt rädd ut.

Jag öppnade dörren och gick sakta in, men darriga ben.
Zoé vände sin blick mot mig och sken upp när hon såg mig.
- du kom..
Viskade hon och log väldigt stort.
Jag gick fram till henne och satt mig på en stol brevid henne.
- Såklart jag gjorde älskling.
Zoé log svagt sedan kollade hon bort, jag såg att hon hade tårar i ögonen, okej hon hade ont, men jag tror inte det var därför..
- Zoé?
Sa jag nätt, Zoé kollade fortfarande bort men svarade med ett svagt:
- ja?
Jag kände hur mitt hjärta vreds om, det gjorde så ont..
- förlåt för jag inte har varit så närvarande på sistonde, men nu när du har fött så kommer jag inte kunna göra så många konserter och då kommer jag sakna musiken så mycket, därför tog jag tillfället i jakt att köra extra hårt nu.. men du ska veta att jag älskar dig mer än något annat..
Jag tog tag i hennes haka och vände hennes ansikte mot mig, hon grät och jag kunde inte hålla mig längre jag iheller, jag kände hur tårarna började rulla ner ifrån mina kinder. Jag tog min tumme och torkade bort Zoés tårar och kysste henne sedan nätt i pannan, hon log mot mig och sa sedan:
- jag älskar dig mest Justin!
Jag sken upp och kysste henne sedan nätt på hennes läppar, dom underbara läpparna som vilken kille som helst drömmer om...
- Älskling, ska du inte ha sjukhus kläder på dig?
Sa jag efter ett tag.
Zoé började skratta lite sött och sa sedan:
- jo, men den är så obekväm..
Jag skrattade åt henne, min älskade Zoé.
Jag la mig ner brevid henne och öppnade min famn.
Zoé la sig där och jag kände hur hon skakade. Det gjorde ont att veta att hon hade så ont men jag kunde inte göra något åt det och det var det värsta.
Vi låg så i ungefär en timme sedan kom Caitlin inrusande.
- Zoé, jag är tillbak...
Sa Caitlin men avslutade sin mening när hon såg mig.
- Oj hej Justin!
Sa hon och log och jag insåg då att Zoé hade somnat.
Jag kollade på henne och log sedan reste jag mig sakta upp så att hon inte skulle vakna.
- Jag åker hem och packar lite kläder till er..
Sa Caitlin och log, jag nickade som tack och tog sedan upp min mobil för att ringa mamma.
" - mamma!
- Justin, vi är påväg men pappzen är galna men vi ska skynda oss.
- okej, Zoé sover just nu men skynda er...
- okej, puss älskar dig min son!
- älskar dig mera mamma! "

klick.. tänk att jag ska bli pappa..
jag ska få egna barn som tillhör mig.. bara mig.. ja och Zoé då men barn som jag har skapat!
helt otroligt.. jag förstår verkligen vad pappa menar nu...
Jag gick ner till fiket för att köpa något att äta..
Men blev såklart igenkänd när jag gick där.
Två tjejer i 16 års åldern kom fram och började små skrika..
- hej tjejer.
Sa jag och försökte låta lite glad, fast jag inte alls kände för att träffa några fans nu..
- omg, hej!
Sa dom och började hyperventilera.
- så vad gör ni här?
Sa jag och dom kollade på mig.
- Ehm, vår syster ska föda..
Sa dom och log..
- du då?
Sa den enda tjejen som var blond... hon var faktiskt ganska söt.
- min flickvän ska föda snart så jag måste tyvärr gå nu..
Sa jag och dom båda blev lite ledsna..
- jaha..
Sa dom och gick iväg..
Jag kollade efter dom och suckade sedan gick jag vidare.
Väl framme i fiket så gick jag fram och beställde.
- hej, ehm jag skulle vilja ha två chailattes och två hamburgare med pommes.
Jag visste att Zoé älskade chailatte och hamburgare med pommes.
Jag betalade och fick maten sedan gick jag upp till rummet där Zoé låg.
Hon hade vaknat nu och satt med sin mobil..
Jag öppnade dörren och steg in, Zoé vände sin blick ifrån mobilen och log stort mot mig.
Jag gick fram till henne och gav henne maten.
Hon lös upp och log extremt stort mot mig sedan satt jag mig brevid henne och började äta.
Zoé åt som en gris och jag kollade på henne och skrattade.
- Du är bäst älskling!
Sa Zoé men munnen full av mat, jag log och pussade henne sedan fortsatte jag att äta.
Helt plötsligt så slogs dörren upp, både jag och Zoé hoppade till och kollade förskräckt emot dörren..
Där stod..

såja:)
15 komentarer:)
ni är bäst!
/ fanny

do you remember me? kapitel 113

Zoé kollade på mig och jag skrattade åt hur söt min hon gjorde..
- jaja, okejdå..
Svarade Zoé och jag kollade fram på vägen igen.
Vi stannade till för att hyra film, jag hjälpte Zoé ut ur bilen och vi gick in i affären.
- OMB DÄR Ä JUSTIN OCH ZOÉ!!!
Hörde jag någon skrika bakom mig, jag vände mig snabbt om och såg..


När jag och Justin gick in i affären skrek någon.
- OMB DÄR ÄR JUSTIN OCH ZOÉ!!!
Jag vände mig snabbt om och lika så gjorde Justin.
- OMG CATLIN!
Skrek jag när jag fick syn på Catlin som stod där och gapade.
Jag sprang fram till henne och kramade om henne länge.. jag har saknat henne otroligt mycket.
När vi släppte taget om varandra kramade Justin om henne och sedan sa jag:
- vad gör du här?!
Catlin kollade på mig precis som jag var dum i huvudet

och sa:
- hallo? min bästakompis ska föda snart? varför ska jag INTE vara här?
Jag skrattade åt henne och tog sedan armkrok med henne och vi gick in för att leta efter film.
När vi hade hittat alla filmer så åkte vi hem och fixade iordning för filmkväll.
Eller rättaresagt Justin fixade medans jag och Caitlin satt på mitt rum och pratade om allt mellan himmel och jord.
Hon frågade hur det var mellan mig och Justin och jag berättade allt hon hade missat..
Sedan kom vi in på ämnet barnen..
Det var alltid standarämnet nuförtiden, Caitlin var såklart väldigt glad eftersom hon skulle vara gudmor.
Hon berättade att hon redan hade hittat klänning till dopet och att allt var klart.
Jag skrattade åt hur stressad hon var över hela grejen med dopet, jag menar jag ska ju först föda dom innan vi ska prata dop..
- Älskling?
Hörde jag Justin ropa ifrån nedanvåning.
- Ja?
Sa jag och kollade på Caitlin.
- Allt är klart nu, så kom ner..
Jag log och svarade med ett okej, sedan bytte jag och Caitlin om till mer bekvämma kläder..

( den blonda= Zoé & Caitlin = Caitlin. )
Sedan gick vi ner till Justin, han satt i soffan och såg så söt ut.
Jag gav honom en kyss och satt mig sedan ner brevid honom.
Jag la min fot i hans knä och han började nätt massera den.. jag älskar verkligen honom!

Vi satt igång filmen och inte långt efter den somnade jag, jag är så otroligt trött nu när jag är gravid!

2 och en halv vecka senare.
Jag kan inte ens röra mig längre... jag ligger bara i sängen och glor, eller ja Caitlin kommer in till mig och Justin har konserter hela tiden..
Jag vaknade och kände hur värken samt illamåendet slog mig och jag suckade tungt, så hade jag känt nu varje morgon i ungefär en månad..
Men denna morgonen var värken starkare än vanligt..
det kanske är dags? eller?
- CAITLIN!
Skrek jag och Caitlin kom in rusandes i högsta grad..
- Vad är det?!
Jag började andas tungt och Caitlin spärrade upp ögonen när såg mig..
- ja.. ja-g tror va-vattnet gick precis..
Sa jag och kollade chockat på Caitlin.
- SHIT!
Skrek Caitlin och tog tag runt min midja för att hjälpa mig att komma fram..
Vi gick ner mot bilen och Caitlin hjälpte mig in och sprang sedan runt bilen och hoppade in i förarsättet, sedan gasade hon i botten.. bokstavligentalat!
Påvägen smsade jag mamma, Pattie & Justin..
Trots att jag visste att han hade konsert... han hade varit väldigt off på sistonde.. bara brytt sig om karriären liksom.
Jag hann inte tänka mer för hela min mage började värka och det kändes som jag skulle dö.
Jag skrek till och la min hand på min mage samtidigt som jag försökte andas lugnt..
Caitlin kollade oroligt på mig och sa:
- håll ut, vi är snart framme...

Justins perspektiv:
Jag satt backstage och väntade på att konserten skulle börja..
Jag satt i soffan och bara tänkte på allt som hade hänt den senaste månaden, jag har varit väldigt upptagen med karriären, haft många konserter vilket har betytt att jag inte har träffat Zoé så värst mycket, tur att Caitlin är där annars skulle jag nog varit orolig gemnt.
Plötsligt knackade det på dörren och jag skrek kom in.
In kom Scooter..
- 15 minuter till start bieber!
Jag nickade och kollade mig en sista gång i speglen..
Sedan gick jag ut ur min loge tätt efter Scooter.
Alla samlades i en ring för att be.
" må guds vilja gå igenom med allt vi gör och tack för att vi har fått denna möjligheten att göra detta samt tack för alla underbara människor jag är omgiven av och må din lycka medfölja mina barn som kommer snart. "
Sa jag och alla stängde ögonen och sa sedan:
- " amen "
Jag öppnade mina ögon och kollade sedan upp..
Ryan gick in i ringen för att peppa oss lite som allitd, och såklart blev vi alla extremt taggade.
- händerna i en ring!
Sa Ryan och vi körde vår ramsa.
- duck duck duck duck kvack kvack kvack kvack zooooooooooooooooooooom!
- 5 minuter!
Skrek Scooter och jag ställde mig i possion..
Nu är det dags!
Love me började spelas och jag åkte sakta upp i silverkulan.
- IT´S JB!
Silverkulan hissades sakta upp och jag stod kvar helt stilla och bara kollade ut på mina fans.
tack vare dom står jag här idag.
Takten slog fyra gånger och sedan började jag sjunga.
" my friends say i'm a fool to think that your the one for me "
Jag kände hur energin steg i hela arenan och jag kände hur välsignad jag verkligen är!
Jag blickade snabbt bak och såg att Scooter stod där och han såg extremt orolig ut..
vad är det nu som har hänt?!

Jag kände hur oron steg inom mig.
Tänk så har hon fött? tänk så har hon fött utan mig?!
Jag sjöng dom sista orden.
" Tell me what I wanna hear, tell me you love me "
Sedan sprang jag av scenen med skakiga ben.
- SCOOTER VAD ÄR DET?!
Skrek jag och Scooter kollade ännu mer oroligt på mig..
Oron bara steg och steg och Scooter tog ett djupt andetag och sa:
-


13 komentarer för mer:)?
loveya!

okej..

förlåt alla så jättemkt för jag inte har uppd.
men jag har verkligen inte haft ork eller tid eller idéer för den delen..
men nu ska jag försöka få bättre uppd.
ni är bäst!
pusshej:)

hejsan alla.

inatt fick jag ett kruppanfall och för er som inte vet vad det är så är det när slemhinnorna svullnar i halsen typ och då får man sån hemsk hosta så jag gick sitta ute hela natten eftersom då går svullnaden ner, så jag satt ute till klockan 06.00 imorse så jag är helt död idag!
jag vet inte om jag orkar skriva eftersom hostan fortfarande är kvar samt feber och det andra skitet..
men som sagt ni får se...
kram fanny.


do you remember me? kapitel 112

- Zoé jag ångrar det, du vet det!? du ska snart föda mina barn! vi kan inte ha det såhär..
Sa Justin och kollade ner..
- Kan vi inte? vill du att jag ska visa?
Sa jag med en bestämd ton.

Jag kollade Justin i ögonen och sedan gick jag förbi honom med kalla steg..
det kändes som jag skulle spy, min mage värkte och denna gången var det inte för barnen..
hela mitt hjärta var utochin.. det är inte såhär det ska vara, Justin har rätt..
jag vet det, men jag kan verkligen inte glömma allt han har utsatt mig för.
Jag gick in i köket och satt mig ner på en stol, mamma och Pattie kom in ifrån köket, när Pattie fick syn på mig log hon stort till mig och sa:

- åh lilla hjärtat! vad vacker du är!
Jag log och hon kom fram till mig och pussade mig i pannan.
Alla satt sig ner och jag kollade ner i bordet hela tiden..
- Okej!
Sa mamma.
Jag kollade upp och såg att mamma log stort.. jag log tillbaka och sa sedan:
- okej, vi vet redan vad dom ska heta, samt vem som ska vara deras gudföräldrar.
- Justin har du kollat om Ryan och Chaz ville?
Sa Pattie direkt när jag hade avslutat min mening.
- Ja, dom blev jätteglada!
Sarade Justin, jag hade fortfarande inte kollat på honom..
- Vad bra!
Sa Pattie och vände sedan sin blick emot mig..
- Ja, Catlin blev jätteglad hon också!
Sa jag och vågade nu kolla på Justin, det ska inte vara sån stämning mellan oss! vi håller ju på att planera våra barns dop.. det är nu vi ska skratta och vara lyckliga, eller?
Justin log stort mot mig

Jag log inte tillbaka utan vände bara bort blicken.
En timme senare satt jag och mamma i bilen påväg hem till Baka & Deda..
Undra hur allt detta kommer sluta.. jag kanske ska förlåta Justin, för Lupita och Adrians skull?
När vi väl var framme bestämde jag mig för att prata med Justin..
Jag tog fram min mobil och tryckte upp ett nytt sms..
" möt mig på cafeét om en halvtimme "
Jag valde Justin som kontakt och slutligen tryckte jag på "skicka-knappen"
Jag andades tungt och kände hur värken kom tillbaka, denna gången var det för barnen..
Jag lutade mig tillbaka i sängen som jag nu satt i...
¤pling¤
Jag greppade tag om min mobil och öppnade sedan smset..
" okej, jag kommer.. "
Jag log åt smset och försökte sedan ta mig upp ur sängen, vilket jag tillslut lyckades med.
Jag bad mamma köra mig till cafeét och när jag väl kom in såg jag Justin sitta där.. i båsen som vi alltid satt i..
Jag gick med nervösa steg fram till honom..
hur kommer detta gå?

Justins perspektiv:
¤pling¤
Jag vände huvudet ifrån dataskärmen och såg att min mobil lös..
Jag tog upp den och såg att jag hade fått sms..
ifrån Zoé?
Ohnej tänk så vill hon säga att jag inte får komma på dopet!
Jag öppnade smset men skakiga händer men log när jag hade läst det..
"möt mig på cafeét om en halvtimme"
En glädjerus vandrade igenom min kropp och jag pep till av lycka..
Jag skrattade åt hur töntigt det måste ha sätt ut.
Sedan reste jag mig ur sängen och började fixa mig och körde sedan iväg till caféet.
När jag kom dit var det nästan tomt vilket betydde att jag inte behövde gömma mig för pappz och fans.
skönt!
Jag gick in och satt mig i vårt vanliga bås, men ingen Zoé var där.
Jag kollade på klockan och såg att det var 5 minuter kvar..
Jag suckade nervöst och kände hur jag började bli rastlös.
Precis när jag kollade mig runt för att kolla om hon kom såg jag hur hon gick in genom dörren.
Hon är så otroligt vacker så det nästan inte är sant!
Jag log väldigt stort mot henne

och hon flashade ett litet leénde och gick sedan med snabba steg emot mig..
Hon satt sig brevid mig och kollade på mig..
- Så..?
Sa jag och kollade nervöst på henne.

- Ja Justin, du har rätt.. vi kan inte ha det såhär..
Jag kände hur lite gläjde spreds i mig men endå fanns oron kvar..
Jag kollade på henne och hon fortsatte:
- jag älskar dig jättemycket Justin... och jag förlåter dig.. men bara det inte händer igen..
Jag visste inte vad jag skulle göra... jag hoppade upp och skrek till av glädje och Zoé kollade på mig och skrattade. Jag kollade på henne och kysste henne sedan, en lång och underbar kyss!
När jag avslutade den log Zoé stort mot mig och vi reste oss upp och gick ut..
Nu var det såklart fullt av pappz, jag puttade undan vissa och skyddade Zoé med hela min kropp..

Väl inne i bilen log Zoé som ett tack och jag startade bilen och började köra.
- Vad händer idag då?
Sa Zoé och log stort emot mig, jag hade saknat hennes stora leénde..
- ehm inget speciellt, vi ska vara hemma och vila älskling, det behöver du!
Zoé kollade på mig och jag skrattade åt hur söt min hon gjorde..
- jaja, okejdå..
Svarade Zoé och jag kollade fram på vägen igen.
Vi stannade till för att hyra film, jag hjälpte Zoé ut ur bilen och vi gick in i affären.
- OMB DÄR Ä JUSTIN OCH ZOÉ!!!
Hörde jag någon skrika bakom mig, jag vände mig snabbt om och såg..


kort kap, jag veeet!
men jag har världens feber och ont i halsen så jag orkar verkligen inte!
men ni är bäst iaf! och era komenterar ger mig ork!
älskar er alla! kommer mera imrn:) pusshej / fanny!

do you remember me? kapitel 111

Jag kollade bort.. fan varför ska hon komma nu ifrån ingen stans?!!
Jasmine tog tag i min haka och drog den så jag kollade på henne..
- Erkänn det Justin!
Viskade hon och närmade sedan mina läppar.
JUSTIN VAFAN HÅLLER DU PÅ MED! Skrek en röst inom mig...


Jag öppnade mina ögon och såg Jasmines ögon, dom var stängda och just då insåg jag att jag kysste jasmine..
nej justin förfan sluta!
Jag puttade undan Jasmine och skrek:
- vad håller du på med?!
- Du gillade det Justin..
Sa Jasmine och gick närmre mig med en sexig blick..
- nej verkligen inte! jag älskar Zoé! punkt slut!
Jasmine bara skrattade och gick därifrån..
Vafan vill hon!
Jag sprang ut och blev såklart bemött av tusentals pappz samt fans...
jag trängde mig förbi och hoppade in i min bil... jag orkar verkligen inte med dom nu.. jag orkar inte med någon nu.. förutom Zoé..
Jag körde hela vägen hem och jag kände hur tårarna bara forsade ner ifrån mina kinder.. är detta slutet?
När jag kom hem smög jag upp på mitt rum, och där låg hon..
den vackraste personen på jorden, jag kröp ner i sängen och la min mage mot Zoés rygg.
Jag pussade henne lätt i nacken och viskade:
- volim te..
- isti (detsamma)
Viskade Zoé som svar och pussade min arm..
Hon är verkligen underbar, jag log för mig själv sedan somnade jag.
Morgonen därpå vaknade jag av att Zoé skrek:
- AHHHH!
Jag flög upp ur sängen och såg Zoé som satt lutad över sängen och skrek av smärta..
Jag sprang ner till köket för att hämta en hink, sedan sprang jag upp igen och gav den till Zoé.
Zoé log som tack och jag kände hur oron växte i mig.. tänk så ska hon föda, NU när jag inte ens har berättat om Jasmine..
fan också!
Jag satt mig bakom Zoé och kramade om henne och jag kände hur hon skakade..
Hon skrek och skrek och jag gungade henne fram och tillbaks och tillslut lugnade hon sig..
- älskling lugna dig det är inte dags än, jag känner på mig när det är dags..
Sa Zoé och kollade på mig med ett flin, jag suckade av lättnad och kysste henne sedan nätt..
Efter någon minut sa Zoé:
- Justin?
Jag blev genast orolig.. tänk så har det läckt ut! men hur skulle det kunna göra det? det var ju bara jag och hon i rummet.. eller?
Jag vaknade ifrån mitt tänkande med ett ryck och svarade:
- ja älskling?
Jag pressade fram ett fejkleénde och Zoé kollade konstigt på mig..

- angående igår..
Sa Zoé och kollade ner. Jag kände hur ilskan steg i mig.. den jävla saken! hon lurade mig! nu kommer Zoé att hata mig resten av mitt liv!!
- förlåt, jag vet inte varför jag blev så arg..
När Zoé sa det blev jag ännu mer orolig.. nu måste jag ju berätta det! fan Justin!!!
Jag kollade oroligt på Zoé

och sa sedan:
- ja Zoé jag har en sak att erkänna..
Jag såg hur orolig Zoé blev och hon sa:
- vafan Justin!?
Nu kunde jag verkligen inte hålla mig längre, tårarna rann och jag viskade:
- jag ångrar detta... extremt mycket! och jag hoppas att du kan förstå mig..
- VAD!
Sa Zoé extremt otåligt.
- Jasmine kysste mig... och jag ångrar det.. jag skrek på henne och jag lovar att detta aldrig mer kommer att hända.
Zoé bara satt och stirrade på mig..
Jag blev extremt orolig nu och jag viskade:
- Zoé säg något..
- Jus..justin ja-jag ve..e-et inte vad jag ska säga..
Viskade Zoé väldigt lågt..
Jag skulle precis ta tag i hennes haka för att lyfta upp hennes ansikte när hon reste sig upp och gick iväg..
Jag kollade efter henne och när hon hade stängt dörren bröt jag ihop.
Hur fan ska jag klara mig!!?

1 månad senare/ Zoés perspektiv:
Nu har det gått exakt en månad sedan Justin berättade det med Jasmine..
Jag ser ut som en bil, släkten är i högsta förväntan, mina barn är beräknade att komma om 3 veckor så jag är i väntans tider..
Justin har försökt ta kontakt med mig nu i en hel månad men eftersom jag har flyttat till Baka & Deda så har jag inte träffat honom, jag har läst massa i tidningen att han är tillsammans med Jasmine igen, men jag vet inte vad jag ska tro..
Idag ska vi planera dop vilket betyder att jag och Justin måste träffas..
- Zoé vi åker om en timme!
Skrek mamma ifrån nedanvåningen, jag sprang in i duschen och duschade ett bra tag..
Sedan valde jag kläder, det fick bli:

Eftersom att typ inget annat passar mig längre, jag sminkade mig och fxade håret sedan var jag klar..
- Är du redo?
Frågade mamma och log mot mig..
- Jadå!
Svarade jag och klappade på min stora mage..
När vi kom fram till vårt hus hoppade jag ur men fick såklart vänta tills mamma kom runt för att hjälpa mig..
- kul att man är så självständig..
Sa jag och mamma skrattade åt mitt dåliga skämt..
Mamma hjälpte mig hela vägen fram till dörren, hon drog ner dörrhandtaget och öppnade, vi gick in och jag blev genast nervös..
Jag har saknat Justin det har jag verkligen!
Justin kom springandes ifrån vardagsrummet men stannade upp när han fick se mig..
Han kollade på mig från topp till tå och sedan möttes våra blickar..
Det kändes som en evighet men i själva värket var det bara i ungefär 50 sekunder..
Jag skakade bort hans blick och satt mig på stolen vi hade i hallen och försökte dra av mina skor.. men såklart lyckades jag inte..
Mamma skrattade och hjälpte mig, men Justin bara stod där och stirrade på mig..
wierd?
När vi väl hade fått av mig mina skor så gick mamma in i köket för att snacka med Pattie..
Jag försökte ställa mig upp, men lyckade inte..
Justin sprang fram till mig och hjälpte mig upp..
- Tack ..
Sa jag och kollade bort..
- du..du är så vacker...
Sa Justin som fortfarande stirrade på mig..
Jag kollade på honom med en konstig blick och sa:
- har du slagit i huvudet eller vad? det var du som kysste en annan tjej inte jag?
Jag gick förbi honom men kom bara halvvägs för han drog tillbaka mig och sa:
- Zoé jag ångrar det, du vet det!? du ska snart föda mina barn! vi kan inte ha det såhär..
Sa Justin och kollade ner..

- Kan vi inte? vill du att jag ska visa?
Sa jag med en bestämd ton.


förlåt, jag vet att det är kort!
men jag har verkligen inte ork..
menmen 11 komentarer?
ni klarar det?:)
belibers klarar allt! right?:)
puss fanny!

do you remember me? kapitel 110

2 timmar senare/ konserten/Justins perspektiv:
jag stod färdig på min startpossion, love me började och jag åkte upp i silverkulan.
När jag kommer upp är det första jag ser...


var alla mina fans, men det var en tjej som skiljde sig ifrån resten..
Jag försökte se vem det var men såg bara extremt suddigt..
http://www.youtube.com/watch?v=7YMFbk87L10
love me började spelas och jag gjorde som alltid..
När låten var slut kollade jag emot tjejen som jag hade sett, men nu var hon inte där..
Jag kollade runt i publiken och fann henne lite längre bort..
Jag kollade lite noggrannare och förstod då att det var Jasmine Villegas...
Hon har ju blivit svin snygg!
Men vafan gör hon här, hon kollade tillbaka på mig och log..
Jag slet bort min blick ifrån henne och genomförde hela konserten ganska bra, ända till vi kom till overboard..
Jag gick backstage och såg att Zoé stod där..
- hejsan mitt hjärta!
Sa jag och kysste henne nätt..
- hejsan du som glor extremt mkt på dina fans?
Shit märktes det så mycket tänkte jag för mig själv..
- Justin jag tror inte du fattar vilket steg och ansvar vi går igenom..
Sa Zoé och kollade mig rakt i ögonen..
Precis när jag skulle svara hörde jag Jasmines röst sjunga..
" It feels like we've been out at sea, whoa
So back and forth that's how it seems, whoa
And when I wanna talk you say to me
That if it's meant to be it will be
Whoa oh no
So crazy is this thing we call love
And now that we've got it we just can't give up
I'm reaching out for you
Got me out here in the water
And I "
Jag kollade förvånat på Zoé som sa:
- dags att gå.. plikten kallar..
Sedan vände hon på klacken och gick därifrån, jag kollade efter henne.
- justin du måste gå ut på scenen!
Skrek Scooter till mig och jag vaknade ur mitt drömmande.
Jag gick ut på scenen och började sjunga.. jag visste inte hur jag skulle reagera och eftersom jag var så borta sjöng jag fel..
Men när vi hade sjungit melodin tillsammans blev det bättre och till slut blev det riktigt bra!
http://www.youtube.com/watch?v=droITVRceJM&feature=related
Efter låten kramade jag om Jasmine och sedan gick hon av scenen, jag fortsatte konserten och det gick riktigt bra..
När jag kom ut backstage letade jag efter Zoé men hittade henne inte någonstans..
- Vart är Zoé?´
Frågade jag mamma som stod en bit bort..
- Hon åkte hem, hon var trött och mådde illa så Dina och hon åkte hem..
- hon skulle väl inte föda?!
Sa jag och kollade förskräckt på mamma.

UTAN AMY DÅ! FÖRESTEN R.I.P AMY(L)
- nejdå hjärtat, det är normalt att vara trött och må illa när man är gravid!
Sa mamma och log, jag lugnade ner mig och gick sedan in till min loge.
Jag öppnade dörren och när jag kom in såg jag någon jag inte förväntat mig..

Zoés perspektiv:
Jag vände på klacken och gick ifrån Justin..
Jag förstår inte varför jag blev så arg på honom, men det verkar som han inte förstår innebörden med att få barn..
Jag kände hur illamåendet slog mig och jag blev extremt trött samtidigt som jag hade värkar..
- Mamma kan vi åka hem? jag mår dåligt..
Mamma kollade på mig och sa:
- Är de dags?
Jag skrattade åt hennes reaktion och sa:
- nej jag är bara trött och mår illa..
Mamma suckade lättat och sa:
- okejdå gumman, jag går och säger till Pattie vänta här.
Jag gjorde som hon sa och en kvart senare satt vi i bilen påväg hem..
När vi kom hem slängde jag mig i sängen och somnade nästan omedelbart..
Jag vaknade mitt i natten av att Justin la sig nära mig med sin bara kropp..
Han la sig bakom min rygg och la sina armar runt mig sedan pussade han mig i nacken och viskade:
- volim te..
- isti (detsamma)
Viskade jag tillbaka och pussade Justins arm..
Jag kände hur han log mot min nacke och sedan somnade jag om.
Morgonen därpå vaknade jag av att jag fick en hemsk värk..
- AHHHH!
Skrek jag och Justin flög upp ur sängen..
Jag satt mig vid säng kantan och lutade mig framåt.
Justin sprang ner och jag hörde hur det lät, några sekunder senare kom han upp springandes med en skål, han satt den under mig och jag log som tack..
Sedan satt han sig bakom mig och kramade om mig..
Värken blev värre och jag började skrika av smärta..
Justin kollade på mig och jag såg hur orolig han var..

- älskling lugna dig det är inte dags än, jag känner på mig när det är dags..
Justin log och kollade på mig, sedan kysste han mig nätt..

- Justin?
Sa jag och kollade på Justin..
Justin ryckte till och svarade:
- ja älskling?
- angående igår..
Jag kollade ner och fortsatte sedan meningen..
- förlåt, jag vet inte varför jag blev så arg..
Justin såg väldigt oroligt på mig och sa sedan:
- ja Zoé jag har en sak att erkänna..
Jag blev genast orolig och sa:
- vafan Justin!?

Justins perspektiv:
Där satt ingen mindre än Jasmine..
- Jasmine vad gör du här?
Sa jag förvånat och stängde dörren efter mig..
- Jag ville bara prata med dig om en sak..
Jag satt mig ner brevid henne i soffan och hon kollade på mig och log..

- vadå?
Svarade jag lite oroligt..
- Justin jag vill bara veta säkert att du älskar Zoé, för jag älskar fortfarande dig..
Hennes ord spelades upp i mitt huvud hela tiden..
- vadå jag älskar dig fortfarande.. nej Jasmine det gör du inte!
Sa jag och spände min blick i hennes ögon..
- Jo Justin det är precis det jag gör, och jag vet att du fortfarande älskar mig.. inte sant?
Jag kollade bort.. fan varför ska hon komma nu ifrån ingen stans?!!
Jasmine tog tag i min haka och drog den så jag kollade på henne..
- Erkänn det Justin!
Viskade hon och närmade sedan mina läppar.
JUSTIN VAFAN HÅLLER DU PÅ MED! Skrek en röst inom mig...


10 komentarer:)
pusshej!

Do you remember me? Kapitel 109

Jag andades tungt samtidigt som jag log och sa:
- där ser du.. det var underbart
Justin vände sig mot mig och sa:
- Ja, jag har verkligen saknat den känslan..
Jag log och somnade nästan direkt efter..
En perfekt kväll som jag länge kommer minnas..


Justins perspektiv:
Hela dagen hade varit underbar, men kvällen tog endå priset.. Zoé är så himla underbar!
Helt plötsligt vaknade jag ur mina tankar, jag kollade runt och min blick stannade på Zoé som nu sov, hon är så vacker. Jag tog fram min mobil och knäppte sedan ett foto på henne, jag la ut det på twitter och skrev:
" my baby is so beautiful :) "
Sedan låg jag och bara kollade på fotot ett tag samtidigt som jag log för mig själv..
hon är verkligen extremt vacker!
Ganska snart efter det somnade jag med Zoé tätt intill mig..
min fina Zoé!
Jag vaknade av att Zoés läppar nätt pussade mig i pannan.
Jag log och öppnade sedan sakta ögonen och blev mött av Zoés vackra leénde.

- Godmorgon älskling..
Sa jag och kysste henne.
- Godmorgon dragi..
Sa Zoé efter kyssen, jag kollade på klockan som nu var runt 11 tiden..
Jag ska ha soundcheck klockan 17.00 så jag hade tid på mig..
- Älskling?
Sa Zoé plötsligt..
- Ja hjärtat?
Svarade jag och log.
- Kan inte vi handla kläder till Adrian och Lupita idag?
Jag sken upp och svarade:
- klart vi kan min älskling!
Zoé sken också upp och sprang sedan in i badrummet för att duscha..
Jag sprang efter och sa:
- får jag joina?
Jag hörde hur Zoé skrattade och svarade:
- okejdå.. bara för det är du..
Jag skrattade och sa:
- ja jag hoppas att du bara låter mig joina och inte någon annan.
Zoé skrattade och förstod då hur dumt det lät...
- Det vet man aldrig..
Sa Zoé och skrattade.
Jag tog av mina kläder och gick sedan in i duschen med henne..
Vi hade det väldigt mysigt och jag måste erkänna att även fast Zoé är gravid så är hon jävligt sexig!
När vi var klara hoppade vi ut ur duschen och jag virade en handduk runt min midja, sedan gick jag ut för att välja kläder.. det fick bli:
56~0.jpg
STOOOR BILD :)
Sedan gick jag ner för att snacka med mamma och en kvart senare satt vi i bilen påväg till stan..
jag och min fina flickvän..
Zoé såg helt amazing ut, som alltid!
Hon hade:

Fast gravid:)
Väl inne i stan parkerade jag och sedan gick vi in..
Jag tog Zoés hand och vi gick runt i massa affärer..
Efter en halvtimmes shopping hade vi hittat:
till Adrian:

Kids OnePiece Navy StripeKids OnePiece Light gray

 
(efter lite om och men, Justin hatar uggs)
Kids OnePiece PurpleKids OnePiece Peach Stripes
(bara onepiecen:)& mkt mindre )


och sjukt mycket mer!


Zoés perspektiv:
Både jag och Justin var sjukt trötta i benen så vi gick och satt oss på starbucks och beställde varsin latte..
Såklart var det fullsmockat av pappz och fans men det tog polisen hand om och dom var extra försiktiga eftersom jag är gravid.. efter vi hade fikat klart gick vi vidare och handlade lite mer sedan åkte vi hem, Vi hade minst 50 påsar med kläder som vi körde hem och lämnade innan vi åkte till arenan där Justin skulle ha soundcheck.
När vi kom fram till arenan stannade Justin bilen och tog fram sin mobil..
- Ta ett foto med mig älskling!
Sa han och log.. Han är verkligen wierd somethimes! men jag gjorde som han sa..
Han kollade på det och sa:
- aw, vad fina vi är!
Sedan la han ut det på twitter och skrev.
 " my beautiful girlfriend.. ready for my concert! #ilovemyfans "
Happy bday baby (Justin Bieber via Instagram)
Jag skrattade åt hur söt han såg ut när han skrev det...

Bara ansikts uttrycket då..:)
Sedan hoppade vi ut och gick in till arenan..
Justin fick byta om och sedan började det strömma in folk..
Massa skrikande tjejer med andra ord...

Hela soundchecken rullade på bra och Justin flörtade SÅKLART med några tjejer, men sånt får man ta om man är tillsammans med världens snyggaste kille...
http://www.youtube.com/watch?v=aTonCMVzuKc&feature=related

2 timmar senare/ konserten/Justins perspektiv:
jag stod färdig på min startpossion, love me började och jag åkte upp i silverkulan.
När jag kommer upp är det första jag ser...



omg vad ser han?
10 komentarer..
älskar er:)!

RSS 2.0