<3

förlåt för att jag inte lagt upp ngt kap..
har haft lite paus, men på måndag börjar det på rkt då kmr ni att få mångaaaa kapitel!
ni är bäst!
puss! (L)

Justin eller vad han heter kollade snabbt hit och jag mötte hans blick för en sekund sedan vände jag bort blicken snabbt igen. Han tror verkligen att han kan komma och ta min pappa ifrån mig bara sådär! Jag kollade åt hans håll snabbt igen och insåg då att han fortfarande stirrade på mig, jag himlade med ögonen och gick sedan med lugna steg emot vår svarta Range Rover.
Väl framme vid bilen greppade jag tag om det silvriga dörhandtaget och drog därefter sakta ner det. Jag öppnade dörren och klev inte och inte förens då insåg jag...

---

Att Justin eller vad han nu heter, hade otroligt vackra ögon. Jag slet ovilligt bort min blick från hans ögon och kollade rakt fram. Jag kände hur hans blick brändes i min sida, men jag hade inte modet att möta den. Hans ögon gjorde mig osäker på något konstigt sätt..

     "Those eyes makes me insecure"
Hela bilfärden var awkvard, iallafall i baksätet. Mamma och Justins mamma verkade komma väldigt bra överrens eftersom att de pratade på en hel del. Jag tryckte in mina hörlurar i öronen och försvann sedan i musikens ljuvliga toner.
Impossible - Shontelle spelades nu i mina öron.
http://youtu.be/NWdrO4BoCu8
Jag slöt mina ögon och mimade med i låten, fullt medveten om att Justin iaktog vartenda rörelse jag utförde.
När vi äntligen var framme efter en extremt lång resa öppnade jag snabbt dörren och hoppade ut med lätta steg.
Jag gick fram till huset och låste upp och sprang sedan med snabba steg upp till mitt rum.
Imorgon är det skolavslutning och jag vet fortfarande inte vad jag ska ha på mig. Jag blickade på den stora svarta klockan som hängde på mig vägg. 20 i 5.. Viskade jag för mig själv.
Jag bytte om till mer bekväma kläder och greppade sedan om telefonen för att beställa pizza.

              "oh shit!" 
Därefter sprang jag ner på nedanvåningen och började leta efter pappa.
En sak som jag hatar är att jag inte har något körkort, så pappa får alltid köra mig överallt..
Men nästa år ska det bli nock med det!
- Dad? Can you drive me to Diellza?
Sa jag och gav honom en övertalande blick.
- But honey, can't you walk?
Sa han och spände ögonen i mina som betydde att jag skulle göra som han sa.
- I can drive you?...
Sa Justin högt men fick sedan en mer osäker ton.
- If you want to..
Jag kollade på honom i några sekunder och nickade sedan svagt.. Det är bättre än att gå iallafall.
Jag gick mot hallen och kände hur Justin kom upp bakom mig.
Vi gick ut mot vår bil och jag hoppade osäkert in i framsätet.
- seat belt..?
Sa Justin med en säker ton till mig, jag himlade med ögonen innan jag drog på mig säkerhetsbältet.
Varför skulle han bry sig egentligen?
Han startade motern efter han hade dubbelcheckat så att jag hade bältet på mig och sedan rullade vi iväg.
- So where are you going?
Sa han efter några sekunders tystnad.
Jag förklarade att vi skulle åka och handla lite godis och sedan skulle vi hämta pizzan och till slut skulle vi hämta Diellza. Jag förklarade även att Diellza var min bästakompis.
Jag såg vilken glimt Justin fick i ögonen när jag förklarade hur hon såg ut.
Jag kände även hur något gjorde ont inom mig när jag såg det.. varför gör det de?!
* RIIIIIIING *
Jag blev avbruten i mitt tänkande av att min iphone ringde, jag kollade ner på min byxficka där den låg.
Jag drog snabbt upp den och kände hur ännu ett slag slog till mitt hjärta när jag såg vem det var.
" älskling "
Stod det.. Jag tog ett djupt andetag och tryckte sedan på svaraknappen.
- h-hello?
Sa jag med ett mått av rädsla i rösten. Jag hörde bara djupa andetag i andra luren.
- Elli?
Sa Leos röst och jag blev genast tusen gånger räddare, han är full..
- yes, Leo it's me.
Återigen hörde jag bara andetag.
- shjfdhkjd
Mumlade han och jag insåg att jag var tvungen att åka och hämta honom.
- Leo where are you?
Jag kände hur oron steg inom mig samtidigt som Justins blickar nästan brände ihjäl mig.
- A.. Adrijajnshjx
Jag lyckades förstå att han var hos Adrian och gav vägbeskrivningen till Justin som körde dig utan att ifrågasätt, vilket var väldigt skönt, jag orkar verkligen inte förklara för honom nu.
Jag suckade djupt och viskade för mig själv: and that's where the funny part ends..

" and that's where the funny part ends. "

---

Kort och försenat jag vet! men har lite problem nu och har ingen skrivlust alls nu..
men komentera så blir jag kanske glad.
puss!

Justins perspektiv:
- Mom hurry up, our plane leaves in a half an hour!
Utbrast jag till mamma som stod framför speglen.
Hon kollade på mig men en orolig blick och jag bara log.
- Mom, you look beautiful okey?!
Mamma log och gick fram till mig och gav mig en puss i pannan innan hon gick vidare.
Gud vad jag älskar min lilla söta mamma.

---

Det enda jag vet är att vi skulle flytta till Atlanta, vi har ju inte hittat någon lägenhet så Scooter erbjöd sig att låta oss bo hos honom tills vi hittat ett eget boende, eller nej inte erbjöd.. tvingade oss rättare sagt..
Men det är bara bra, Scooter är en cool snubbe och jag är så himla glad att han vill jobba med just mig!
Det känna helt awsome att jag har gjort en singel och jag kan fortfarande inte fatta att det är sant, jag menar jag.. Justin Bieber? Som nästan inte ens har råd till nya kläder.
- Justin, wake up!
Hörde jag mamma tjata i mitt öra, jag öppnade sakta ögonen och kollade runt omkring mig.
- We are here now, hurry up.
Jag log då jag insåg att vi var framme, det är nu mitt stora äventyr börjar, en dröm som alltid varit utom räckhålls blir nu helt plötsligt en gåva i min hand.. Allt tack vare Scooter.
Jag har hört honom snackar om en dotter som är i min ålder. Ellenora eller något i den stilen. Hon kanske är trevlig, vem vet?
När vi hoppade av planet blev vi bemötta av Scooter som stod där. Jag sprang fram till honom och kramade om honom och likaså gjorde mamma.
- I'm so glad you guys are here!
Utbrast Scooter gladare än någonsin.
- We can only say the same!
Svarade mamma och flashade sitt vackra leénde.
- Lets move, the dinner is waiting.
Sa Scooter och vi nickade och började röra oss mot utgången.
När vi gick ut såg jag en extremt vacker tjej som stod och pratade men någon äldre tjej, de stod vi något café. Tjejen som speglades i mina ögon hade mörkt långt lockigt glänsande hår som hängde ner över hennes rygg, hennes välformade kropp var lite lätt solbränd och hennes fylliga läppar var röda som två körsbär. Jag tappade andan, aldrig i mitt liv har jag beskådat en sådan vacker varelse som nu står rakt framför mig.
När hon såg mig kollade hon på mig med endast en kall blick som vändes bort efter endast några sekunder.
Vad hände precis? Tjejer brukar aldrig dissa mig sådär? Hon log inte ens lite mot mig. Jag kände hur osäker jag blev och gick därför med raska steg emot bilen, jag kan inte fatta det. Jag får aldrig dissen ifrån tjejer.. aldrig!
Jag hoppade in i bilen och väntade på att Scooter skulle hoppa in och köra samtidigt som jag var djupt insjunken i mina egna tankar. Scooters dotter kanske är lika snygg som henne? Kanske till och med snyggare? Om det nu är möjligt. Jag vaknade upp ur mitt tänkande och insåg att vi fortfarande stod still.. Vad händer?
Precis när jag skulle fråga Scooter öppnades dörren brevid mig, när jag såg vem det var som hoppade in blev allt svart.. Detta kan inte vara sant!?

   "This can't be happening!"

Elionoras perspektiv:
- Elli, hurry up. We have to be there in a halv an hour.
Jag suckade tungt och greppade tag om min svarta handväska som var fylld med allt man behöver och gick sedan med tunga steg mot min vita stora dörr. Jag drog hastigt ner dörrhandtaget och steg sedan ner från den blänkande glastrappan som vi har mitt i huset. När jag gick ner ifrån det sista trappsteget blev jag bemött av mamma och pappa som stod där hand i hand. På deras lätt solbrända ansikten flashades små leénde. Jag fejk log och gick med irriterade passerade jag förbi dem.
- Elli, you don't have to be that angry!
Sa pappa med ett mått irritation i rösten. Jag suckade ännu en gång och klev därefter med klumpiga kliv ut ur huset. Vi är påväg till flygplatsen där vi ska hämta pappas nya agent. Justin Bäver eller något sådant.. Han sjunger tydligen jättebra och hans karriär är i full fart, vilket bara bådar negativt för mig. Mer jobb = mindre pappa tid! Jag blev avbruten i mitt tänkande av ett sms som prydde min svarta slitna iphone. Jag blickade nyfiket ner på texten på skärmen. "älskling" stod det på den raspiga skärmen och jag kände hur jag log omedvetet.
Vem försöker jag lura? Han gör mig lycklig! Iallafall när han är snäll..
Jag tryckte nyfiket på öppna knappen.
" nej, jag bryr mig inte. Gör vad du vill "
Jag kände hur den vassa knivet högg mig rakt i hjärtat. Som ni vet så behandlar Leo mig som skit, han har gjort det nu i ungefär 10 månader.. Men han säger ju att han älskar mig.. så då gör han väl det.. eller?
Klart att jag har tröttnat på hans humör, men samtidigt så är jag ju ingenting utan honom? Då är jag bara Elionora och ingen annan? Fast iförsig, vi har varit tillsammans i ungefär 10 månader och han har aldrig gett mig något, aldrig bjudit hem mig. Det är inte förens nu som jag har börjat inse att han verkligen skadar mig.. men varför är jag då så otroligt kär i honom? Och varför gör det så ont?
Jag tryckte ner smset och placerade sedan min iphone i min jackficka.
Jag lutade huvudet emot bilfönstert samtidigt som jag följde vägsträcket med blicken, djup insjunken i min ensamhet.

           " Why is it so painful?"
Väl framme på flygplatsen drog jag med mamma till Starbucks.

     "Be happy for dad"
- Elli, can't you try to be a little bit happy for dad?
Jag suckade och nickade sedan lite svagt.
- Good honey!
Jag log och beställde därefter vad jag skulle ha.
När vi hade fått allt vi hade beställt så såg jag hur pappa kom med två personer efter sig.
Det tittade sig omkring precis som de aldrig sett något liknande innan.. patetiskt om du frågar mig!
Justin eller vad han heter kollade snabbt hit och jag mötte hans blick för en sekund sedan vände jag bort blicken snabbt igen. Han tror verkligen att han kan komma och ta min pappa ifrån mig bara sådär! Jag kollade åt hans håll snabbt igen och insåg då att han fortfarande stirrade på mig, jag himlade med ögonen och gick sedan med lugna steg emot vår svarta Range Rover.
Väl framme vid bilen greppade jag tag om det silvriga dörhandtaget och drog därefter sakta ner det. Jag öppnade dörren och klev inte och inte förens då insåg jag...

---

Kort idag också, men somsagt. Min data har krashat!
Men komentera så är ni söta!
Puss<3

- dad? What are u do'in here?
Sa jag lite generat, liksom min pappa.. gå i stan.. leka cool?
Inte det roligaste!
- Hi honey.. I have a meeting with my new agent, that's why.
Svarade pappa med världens största leénde.

Jag kollade på honom med en menande blick och tog sedan tag i Diellzas hand och drog med henne bort ifrån honom.
Sanningen är att jag hatar hans jobb, han har aldrig tid för mig.. eller mamma.

Jätte bra! Men du vet när du skriver sådära typ some1 gr8 när du skriver orden och läger till siffror. Det är väldigt jobbigt och läsa tycker jag då! Men annars så tyckte jag kapitlet var skit bra! :D

- Elionora this will bee the last time that I tell you! I have nagged on you for like 5 times now, get up! 
Jag suckade tungt och drog irriterat av mig mitt täcke samtidigt som jag satt ner mina varma fötter på det iskalla golvet.
Bara en vecka kvar..
Intalade jag mig själv när jag kände hur tröttheten slog mig med ett starkt slag.
Jag gick med släpandes ben in i badrummet och drog av mig mina kläder sedan gick jag in i duschen.
Jag kände hur jag blev piggare av det varma vattnet, jag ville inte gå ut. Men jag visste att jag var tvungen.
Suckandes stängde jag av vattnet samtidigt som jag virade en handduk runt mitt långa bruna hår.
Sedan virade jag en handduk runt kroppen, jag ställde mig framför den immiga speglen och drog ett stadigt drag med handduken för att jag skulle kunna se mig i speglen. Jag beskådade mitt ansikte. De grön-blåa ögonen som alltid lös, det glänsande bruna långa håret och den fylliga läpparna.
Vem försöker jag lura.. jag är inte vacker för 5 öre..
Viskade jag tyst och gick ut ur badrummet för att undvika speglen.
Mitt självförtroende har aldrig varit på topp efter det som hände.
Jag skakade bort tankarna och drog på mig en söt sommar klänning eftersom att vädret var på topp.
Jag lät mitt långa hår vara lockigt och sedan tog jag lite puder och lite mascara.

Sedan gick jag ner för att äta frukost.
Där satt min mamma med världens största leénde.
- Hej gumman, vad fin du är.
Jag log som ett tack och gav henne en puss sedan åt jag frukost.
Jag tar alltid bussen till skolan så det gjorde jag denna morgon också..
Skillnaden med denna dag och vecka är att vi inte har vanlig skola utan vi har sån skojvecka..
Idag skulle vi bara ha musik vilket var bra för jag älskar och lever för musiken.
Jag sjunger själv samt spelar giutarr och piano och har även skrivit många låtar.
Väl framme i skolan blev jag bemött av min bästavän Diellza. Hon har blont vacker hår och markerade blåa ögon som matchade hennes vackra ansiktsformer. Hon är väldigt vacker om man summerar hennes utseénde.
Vi har varit bästavänner sedan vi var 3 år gamla och vi har upplevt allt tillsammans, hon är som min andra halva.
Som alla säger: ingen Diellza utan Elionora, ingen Elionora utan Diellza.
Jag pussade Diellza på kinden och vi begav oss mot skolan.
Väl inne i skolan blev vi bemötta av Sanna och Erica. Dem var också mina bästavänner men Diellza stod mig närmst.
Vi hälsade och gick sedan mot våra skåp för att lämna våra väskor, sedan gick vi med tunga steg mot musiksalen. Där inne var ljudnivån hög och alla såg ut att ha kul.
När jag kom in såg jag honom direkt, killen som var min första kärlek.
Jag gick med försiktiga steg mot honom och han tittade snabbt upp men stannade med blicken på mig när han såg mig.
- Heyyy baby!
Sa han högt och reste sig för att omfamna mig.
- Hi sweetie.
Jag besvarade omfamningen och kysste sedan honom i en lång kyss.

Jag hörde hur hans kompisar skrek i bakgrunden.
- Piiii Leonard, swaaaaag!
Jag log mot hans läppar och släppte sedan taget om honom.
Leonard är min pojkvän.. vi har varit tillsammans i typ 11 månader och han har inte alltid behandlat mig det bästa. Mina vänner har alltid sagt till mig att göra slut med honom.. men jag kan verkligen inte lämna honom.
Jag menar utan honom är jag ju ingen?
Och han säger ju att han älskar mig så då gör han väl det.
Jag skakade av mig de tankarna och gick sedan tillbaka till mina tjejkompisar.
Leo och hans killkompisar visslade bakom mig men jag brydde mig inte.
Väl framme vid tjejerna så böjde Diellza sig fram och viskade:
- i still don't like him.. at all!
Jag log mot henne och hann inte svara för vår musiklärare kom nu in och alla i klassrummet tystnade.
- så..
Började Sami som vår musiklärare hete.
- Idag ska vi göra lite musik.
Jag kände hur glädjen steg inom mig, idag var jag verkligen på skrivhumör.
Även fast jag hatar att uppträda så älskar jag det på samma gång, i början är det hemskt.. men när jag väl börjar sjunga så glömmer jag bort tid och rum. Jag log stort mot Diellza som visste att jag sjöng.
Hon lutade sig fram mot mig och viskade:
- Elli you just have 2 show ur skills 2day, every1 will love it!
Jag log mot henne och tittade sedan mot Sami som fortfarandre prata.
- So lets start!
Sa han efter 5 minuters ytterligare babbel.
Jag gick med snabba steg mot pianot och la sedan mina fingrar på tangenterna.
Jag tog fram mitt block och började skriva en text som betydde väldigt mycket för mig.
Sedan tryckte jag på de olika tangenterna och en timme senare hade jag skapat en väldigt fin låt.
- So does some1 like 2 show us what they've done?
Sa Sami efter en timmes tid.
Diellza räckte upp handen och jag blev genast nervös, vad ska hon nu säga!
- Elli have something she want 2 show us, right elli?
Sa hon och log mot mig.. Jag skakade på huvudet men det var inte lönt för alla började säga mitt namn i takt.
Jag reste mig sakta upp och allt tystnade, med darriga ben gick jag mot pianot, drog up stolen och satt mig ner.
Jag fingrade tangenterna som alltid och tog ett djupt andetag.

Tänk utan bakgrunds musik.
http://www.youtube.com/watch?v=AWCPS6CXmt0

My life was easy kommer att handla om en tjej som heter Elionora och som precis har fyllt 16 år.Hennes mamma är Kroat/Svensk och hennes pappa är Kandensisk men hela hennes familj bor i Atlanta.Hennes liv är inte som alla andras för hennes pappa har ett väldigt speciellt jobb.. Han är nämligen Scoother Braun, vilken Elionora inte är alltför glad över. Hennes liv har inte alltid varit det lättaste men med hjälp av hennes bästavän Diellza har hon tagit igenom sig det mest.Hon har även två andra bästavänner som heter Sanna och Erica. Men sedan kommer en dag då allt förändras... Katastofen slår in när sommarlovet bryter ut och hon inser inte förens då vem som är äkta i livet, Justin kommer ge henne starka känslor för både sorg och lycka.
Men kommer hon klara sig.. eller?
Följ novellen för att se!:)

Miley Cyrus kommer att spela Elionora.

När vi äntligen var klara åkte vi snabbt hem för att göra oss i ordning till min konsert ikväll.
När vi kom hem blev vi bemötta av min älskade familj.
Gud vad jag älskar livet!