Do you remember me? Kapitel 125 the end.

När vi äntligen var klara åkte vi snabbt hem för att göra oss i ordning till min konsert ikväll.
När vi kom hem blev vi bemötta av min älskade familj.
Gud vad jag älskar livet!

Väl hemma var det full fokus på att få barnen klara så dem skulle kunna somna sedan.
Jag bar upp Lupita i min famn och gick sedan mot badkaret som nu var fyllt av ljummet vatten.
Jag tog ett stadigt grepp om hennes huvud och med andra handen höll jag henne över ytan.
Samtidigt som Lupita badade så försökte jag fixa mig själv, det gick inte riktigt som tänkt men lyckades tillslut bli klar efter mycket om och men. En timme senare satt vi alla i Kennys svarta Range Rover i högsta fart mot arenan där konserten skulle hållas.
När jag satt där i framsätet brevid Kenny så slog tröttheten mig.. Jag har inte sovit så mycket när jag tänker efter.. Men jag ska inte klaga, I'm blessed you know?
Efter ca 5 minuter stannades bilen utanför arenans bakdörr, denna metod hade självklart ingen funktion längre, men det kändes endå mer säkert på något sätt..
Jag drog upp min dörr och klev med säkra steg ut, jag gick direkt fram till Zoés dörr för att öppna den.
Jag la min hand runt om henne och log lite självsäkert mot kamrorna.
En timme senare stod vi alla i mitt team i en ring och bad till Gud.
Gud.. Viskade jag tyst till mig själv..
Han har gett mig kraft, mod och framför allt..
Zoé, en livsglädje.
Jag log stort för mig själv innan jag blickade runt i ringen som vi nu stod i.
Alla här är sådana otroliga människor.. alla gör allt för de dem älskar och det är helt fantastiskt hur välsignad jag verkligen är!
En timme senare stod jag där framför mig stora familj, belibers framför mig och min familj bakom mig.
Just nu kan ingenting bli bättre...
http://www.youtube.com/watch?v=lKQREg3yYyw
http://www.youtube.com/watch?v=IfEzJ8DdVgY&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=Tw2dafN7oZk&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=xL1Lt6wJE8A
Just nu ska jag bara leva mitt liv ifrån nuet och bara njuta av den tid jag spenderar med min familj.
För just nu kan ingenting gå snett.



Sämst slut, men denna novellen blev extremt fa
ilad.. menmen jag ska börja på en ny nu, så fortsätt läsa för jag ska börja uppdatera som innan!
puss på er alla som skriver så fina komentarer!(L)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0