My life was easy I chapter 14 I

Jag tänkte ett tag och snart hade jag en hel låt.
Jag satt mig vid pianot och prövade mig fram tills det lät perfekt.
Vi spelade in acoustic variation. Varje ord jag sjöng var inspirerat av Elionora, hennes leénde, hennes ögon.
Hela henne. Jag kunde inte unvika att le när jag sjöng den, mitt liv kan inte bli bättre just nu.


Dagen rullade på riktigt bra och snart var låten helt klart.
- well done today JB!
Sa Scooter och flashade världens största leénde.
Bara tanken att åka hem till Elionora gjorde mig helt galen.
- And JB? Tonight we're going to a resturant, just so you know.
Fortsatte Scooter med exakt samma leénde.
- Oh, okey.
Svarade jag och blev ännu gladare.. ännu mer tid med Elionora.
Jag har aldrig spenderat så mycket tid för att tänka på en tjej.. aldrig. Men med Elionora är det annorlunda, precis som att vi har känt varandra ända sedan födslen.
I bilen påväg hem var jag djupt insjunken i mitt dagdrömmande.
Djupt insjunken i den dröm som jag just nu lever i.
Vi började närma oss huset och för varje varv som däcken rullade blev fjärillarna vildare och vildare.
Undra vad hon gör nu.. hon kanske duschar.. eller kanske läser.. eller?
- JB, we're here now..
Jag skakade på huvudet och hoppade ut ur bilen.
Jag nästan sprang in i huset, suget efter henne var större än någonsin.
Jag slängde av mig mina kläder och gick direkt upp till hennes rum, jag öppnade dörren och möttes av hennes vackra ansikte.. de vackra ögonen. Hon är så underbar!

" She's got that smile, that only heaven can make "
När hon såg mig sprack ett vackert leénde upp över hennes fylliga läppar och jag kunde inte göra annat än att le tillbaka.
- Hi!
Sa hon och gick fram till mig, jag omfamnade henne och andades in hennes doft..
Doften var obeskrivlig.. godaste lukten jag någonsin känt av.
Jag pussade henne nätt på kinden och släppte sedan taget om henne, hon log fortfarande stort och just nu kunde jag verkligen inte bli lyckligare.
- Justin? which one?
Sa Elionora och höll upp två vackra klänningar.
Jag tänkte ett tag och pekade sedan på den ena som var vit och sjukt vacker.
Elionora log och sprang sedan in på toan, antagligen för att duscha.
Jag kollade emot den stora runda klockan som hängde mitt på väggen i hennes rum..
Shit, jag har bara en timme på mig..
Jag sprang in på mitt rum, slängde av mig kläderna och hoppade sedan in i duschen.
En timme senare satt jag i soffan helt färdig, varannan sekund blickade jag emot trappan för att se om Elionora skulle komma ner. Jag kollade dit för 100:ade gången och skulle just vända bort blicken när jag såg henne. Hon
var vackrare än någonsin och jag tappade andan.. det är omöjligt att vara så vacker som henne.. helt omöjlig.
" how beautiful "

Jag reste mig sakta ifrån soffan och mötte henne halvvägs.
- Justin, Elli.. look over here.
Vi båda vände våra blickar och blev träffade av en blixt.
Jag la min arm runt Elionoras midja och kollade på henne medans de tog foton.
- How sweet!
Sa Elionoras mamma.
Jag log och viskade tyst emot Elionoras hår.
- You're so beautiful.
Jag såg hur hon log och jag pussade henne nätt i håret innan vi gick ut för att hoppa in i limousinen.
Jag har aldrig levt såhär dyrt.. men nu lever jag i en helt annan värld och det är så skönt att slippa se mamma sucka över att inte ha råd till en tröja hon verkligen behöver... nu kan jag köpa allt till henne.. lyckan som sprids i
hennes ögon är som en drivkraft för mig.. Min mamma är mitt allt.. verkligen allt.

Elionoras perspektiv:
Justin är så sjukt snygg.. jag vet inte vad jag ska ta vägen. Jag kan inte sluta stirra på honom!
Han har varit så gullig mot mig att jag tillochmed har glömt Leo.. jag har inte ens sjänkt en tanke till honom.. vilket har gjort allting så mycket enklare.
Limousinen saktade ner och snart stod vi helt still, Justin öppande dörren och vände sig sedan om och räckte fram hans hand som jag nätt greppade tag om samtidigt som jag slingrade mig ur bilen. Hela vägen in höll vi hand eftersom att stället var fullt av pappz. Pappa är ju redan känd och Justin är påväg att bli känd så vi får alltid inte ha något privatliv alls.. Väl inne på resturangen drog jag irriterat av min jacka och satt mig med en duns på stolen... alltid ska de jävla pappzen följa efter oss.. alltid!
Min irritation försvann mer och mer med tiden och snart var jag lika glad som innan, kvällen var fylld med skratt och prat och den kunde verkligen inte bli bättre. Justin och jag fick ögonkontakt ett antal gånger, men mer blev det inte.. jag menar vi har ju bara känt varandra i några dagar..
Innan vi åkte hem stack vi inom konsum och handlade godis och läsk, filmkväll stod som näst på listan.
Vi trängde oss förbi alla pappz och jag kunde se att Justin var ovan. Jag drog snabbt med honom in i affären och han log som tack.



När vi äntligen kom hem bytte jag om till skönare kläder, jag gick in i min walkincloset och valde outfit sedan drog jag av mig min klänning och precis när jag skulle dra på mig byxorna så öppnades min dörr och Justins söta ansikte syntes i dörröppningen. Justin vände sig snabbt om och sa svagt.
- Oh, I'm sorry!
Jag log bara och svarade:
- It's cool.
Jag drog på mina kläder och sa till Justin att han kunde kolla, jag såg hur generad han var och gick därför fram till honom och gav honom en mjuk kram. Jag kände hur han log emot min axel och jag kunde inte göra annat än detsamma.

" i couldn't avoid to smile "


Kort och försenat, men kommer mer.
komentera!! puss!<3

Kommentarer
Postat av: Lisa

Jättebra :)

2011-12-12 @ 16:24:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0