My life was easy I chapter 11 I It feels so real

Tanken slog mig.. hon måste ha följt med till Justins rum.. Jag måste ha somnat på toaletten och så bar dem mig till min säng och sedan så...
Ush, jag vill verkligen inte tänka mer, bara tanken av att se de två tillsammans gör mig illamående.
Jag klev försiktigt ut ur mitt rum och lunkade tyst fram genom vår korridor.
När jag stod utanför Justins dörr hörde jag ett högt stön..
Utan förvarning rann en tår ner ifrån min kind, smärtan skar av en bit av mitt hjärta och jag blev återigen försvarslös. Jag drog sakta ner handtaget och tryckte nätt upp dörren ljudlöst..


Justins perspektiv:
Elionora kommer endå aldrig vilja ha mig.. liksom kolla på henne, hon är en skönhet.
Och Diellza är faktiskt söt.. men Elionora är ju sötare.. och snyggare och gash!
Jag måste verkligen sluta tänka på henne, inte ens chans att hon vill ha någon som mig?
Diellzas läppar var nu emot mina, det kändes så fel att det tillslut kändes bra..
Att känna hennes närhet påminnde mig om Elionora på något konstigt sätt...
Vår kyss övergick till hångel och snart låg Diellza på mig, jag kysste henne på halsen. Inte för att det gjorde mig ett dugg upphetsad.. Utan bara för att jag skulle glömma Elionora, egentligen är det dålig stil emot Diellza.. men jag kan verkligen inte fokusera på något annat än Elionora just nu.. Mitt tänkande avbröts när Diellza gav ifrån sig ett högt stön.. Justin, vafan håller du på med?! Tänkte jag för mig själv.. Just då smälldes min dörr igen och jag puttade snabbt bort Diellza och sprang ut genom den..
Shit, tänk så såg mamma... eller något?
När jag inte fann något i koridorren bestämde jag mig för att kolla hur Elionora har det.. Eller kanske bara få se henne.. eller höra hennes röst?
Oh, Gud vad händer med mig?!
Jag knackade försiktigt på Elionoras dörr, en svag röst skrek: - Come in.
Alla fjärillar flög hej vilt i min såkallade mage som numera var en cirkus.
Jag puttade lätt upp dörren och fick en chock när jag såg vilket skick Elionora var i...

Elionoras perspektiv:
Inne i rummet fann jag exakt vad jag hade väntat mig.. även fast jag hade bett till Gud att det var inte så.. så var det så. Något jag måste inse.. Justin vill ha Diellza och Diellza vill ha Justin...
Jag backade sakta ut ur rummet precis som jag gjort när jag fann Leo på festen.
Ilskan bröt sig ur mitt hårda grepp och den blev okontrollerad, jag tog ett stadigt grepp om dörren innan jag smällde igen den med världens tryck.. Med snabba och skakiga ben sprang jag in på mitt rum, jag hann precis stänga dörren innan allt brast ut.
Jag kände mig sviken, sårad, lämnad, arg och ja.. listan tar inte slut.
Tårarna som blev fler och fler rann nu ner för mina kinder som i ett vattenfall.. trycket var högt och mina ögon var rödsprängda. Min mascara låg under ögonen och näsan rann stud i kvarten.
*knack knack*
Jag blickade med en förskräckt blick emot dörren, med en skakig röst sa jag tyst: - Come in.
Dörren öppnades och in kom han. Killen som gjort att jag kände såhär, killen som fått min att vara som lyckligast... killen som jag fallit hjälplöst för.
Jag kollade på honom med en kall blick innan jag kollade ner på mina händer igen.
- OMG, Elionora.. What has happend?!
Han la armen om mig, som jag snabbt puttade bort..
- Don't you get it?
Sa jag utan att möta hans blick. Jag klarade bara inte av det nu, jag är för svag, för sårbar..
- Is it Leo?
Jag suckade och tog modet till mig att möta hans blick i en kort sekund.
- No, it's you Justin.
Det sista viskade jag ihopp om att han undvek att höra det.
- What have I done?
Jag suckade och insåg att det var lika bra att säga allt nu..
- You haven't done something, It's just that..
Jag stannade upp för att hämta modet och styrkan till att säga det.
- That?
Sa Justin i väntan på en fortsättning.
- That.. I've fall inlove with you.
En hemsk tystnad bröt ut och jag ångrade mig direkt.. Nu kommer han tro att jag är ett freak som kommer stalka honom.. Faaaaaaaaaaaaaan.
Efter en ännu längre tystnad kollade jag upp och blev chokad när jag såg Justins minn. Han verkade verkligen vara överraskad.. på ett bra sätt?


" He looked surprised, at a good way.. or? "

Äsh, det är bara jag som inbillar mig.. han försöker bara hålla inne skrattet.. Skrattet åt hur patetisk och äcklig jag är. Jag kollade upp återigen för att få en reaktion och såg då att hans ansiktsuttryck var ett helt annat.


" His look.. "

Han såg på något sätt nöjd ut.. jag förstod verkligen inte vad han menade med de uttrycken.
- Is it ture?
Sa han samtidigt som han log för sig själv.


" Is it true? "

- Yes..
Sa jag och kollade ner när jag insåg att jag rodnade.
Frestningen tog över och jag var tvungen att se hur han reagerade. Försiktigt kollade jag upp och kände hur hjärtat tog ett skutt när jag såg att han... log ?
Inget falskt leénde, utan ett äkta.. ett sådant som man bara kan ha när man är riktigt lycklig. På något sätt mådde jag lite bättre av ett se det för plötsligt kändes allt så.. äkta.


" That smile
signs for happines "

- Well, Elionora. Do you know what?
Sa Justin helt plötsligt och spänningen inom mig gick till högsta nivå..


Kommentera...
Love.. <3

Kommentarer
Postat av: Felicia

Nu får du bara inte sluta de blir bättre å bättre !!!

2011-11-12 @ 09:26:03
Postat av: Emilja

Jag vill ha mer! De blir grymt ju.

2011-11-12 @ 09:37:33
Postat av: idaho

OH GOD, vad justin är söt! Snälla, meer! Awesome!

2011-11-13 @ 09:29:56
Postat av: elena

super bra

2011-11-14 @ 21:55:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0