<3

Zoé perspektiv:
- Det är mat!
Skrek Pattie och jag släppte blicken ifrån justin och gick ner där mamma och Pattie redan satt. Jag satte mig brevid mamma och kollade ner, jag ville inte möta Jusitns blick. Jag fick en konstig känsla i kroppen och jag är fortfarande sårad eftersom han bara sket i mig när han blev känd, jag skakade bort tankarna och log mot Patte.
- Varsågoda!
Sa Pattie och skickade skålen med potatis till mamma. Justin försökte möte min blick men jag vände bort såfort han kollade på mig. Under middagen snackade vi om gamla minnen, som tex när jag och Justin va ungefär 3 år gamla och mamma och Pattie hade tagit med oss till stranden för att koppla av, jag och Justin hade kruppit runt i sanden och byggt sandslott(om man ens kan kalla det de?) och Justin hade tagit en näve full med sand och bara hällt i sig, sen hade Justin börjat gråta eftersom det smakade illa, då hade jag klappat honom på kinden och sagt:
- uuustin, du blir bra!
Just i den minuten hade mamma och Pattie knäppt massa bilder på oss som vi sedan hade hängt upp på våra väggar.
När mamma berättade detta blev jag lite generad och kände hur det hettade till på kinderna och jag kollade ner på maten för att dölja det, när jag kollade upp såg jag att Jusitn gjorde detsamma. Vi åt upp vår mat och precis när jag skulle duka ifrån sa mamma:
- Zoé, Pattie och jag har planerat en resa till Kroatien om 1 månad.
Mina tankar snurrade och jag försökte svara lungt och coolt.
- Okejdå, vilken stad?
Jag lyckades behärska mig men i mitt huvud gick det tusen tankar, hur kommer det bli med Justin?
Hur ska jag förlåta honom?
- Petrcané
Svarade mamma.